Nyheter

Prestigefull IP-award till Vinge

Priset delas ut av analysföretaget och mediahuset Managing Intellectual Property (MIP) och är ett av branschens finaste. Sweden Trade Mark Contentious Firm of the Year tilldelas årligen den svenska byrå som anses ha utfört det mest innovativa och utmanande arbetet inom IP och bidragit till att driva den internationella immaterialrättsliga utvecklingen framåt. Det är tredje året i rad som MIP delar ut en utmärkelse till Vinge.

Håkan Borgenhäll, ansvarig för Vinges IP grupp Stockholm: 

”Vi är mycket glada över att ha mottagit MIP-priset vid flera tillfällen under senare år. Vi ser det som en bekräftelse på att vi har lyckats att över tid vara en av de främsta rådgivarna inom IP området.”  
 

8 mars 2019 Om byrån

EU-domstolen klargör beviskravet ifråga om ”förvärvad särskiljningsförmåga” 

I en dom från 25 juli 2018[1] avslog dock EU-domstolen Nestlés överklagande och konstaterade att Nestlé inte kunnat visa att särskiljningsförmåga förvärvats i samtliga EU-medlemsstater. EU:s immaterialrättsmyndighet (EUIPO) kommer därför behöva ompröva sitt beslut att registrera det tredimensionella kännetecknet.   

Målet har sitt ursprung i att Nestlé i mars 2002 ansökte om registrering vid EUIPO gällande ett tredimensionellt kännetecken i form av fyra avbrytbara chokladstänger enligt givet mönster. I juli 2006 registrerades varumärket i EU[2] för varor i klass 30 [3]. Året därpå lämnade Mondelez in en ansökan om ogiltigförklaring av varumärkesregistreringen som bifölls av annuleringsenheten [4] vid EUIPO i januari 2011. Efter Nestlés överklagande fann första överklagandenämnden vid EUIPO att det omtvistade varumärket förvisso saknade ursprunglig särskiljningsförmåga, men att Nestlé visat att varumärket till följd av användning uppnått en sådan särskiljningsförmåga att registreringen skulle upprätthållas.  

I en dom från december 2016 fann dock Tribunalen, efter överklagande av Mondelez, att överklagande¬nämndens beslut skulle ogiltigförklaras i sin helhet eftersom nämnden felaktigt hade underlåtit att beakta hur omsättningskretsen i bland annat Belgien, Irland, Grekland och Portugal uppfattade varumärket och heller inte hade bedömt de bevis som Nestlé lagt fram avseende dessa medlemsstater. Tribunalen konstaterade följaktligen att det var korrekt att ogiltigförklara varumärkesregistreringen och upphävde överklagandenämndens beslut.

Efter överklagande av såväl Nestlé, Mondelez som EUIPO ankom det på EU-domstolen att ytterst pröva frågan hur förvärvad särskiljningsförmåga ska bedömas och vilka beviskrav som bör ställas för detta enligt artikel. 7.3 i den numera upphävda förordningen 207/2009 om gemenskapsvarumärken [5] .

EU-domstolen konstaterade i sin bedömning, med hänvisning till tidigare praxis [6], att vid fråga om förvärvad särskiljningsförmåga behöver sökanden visa att särskiljningsförmåga förvärvats genom användning i den del av unionen där kännetecknet saknade ursprunglig särskiljningsförmåga. Detta kan röra en medlemsstat - eller om ursprunglig särskiljningsförmåga saknas i samtliga medlemsstater - för hela unionen. 

Baserat på detta fann därför EU-domstolen att Tribunalen korrekt tillämpat artikel 7.3 i förordningen om gemenskapsvarumärken. Man fann också att i de fall ett varumärke inte har ursprunglig särskiljningsförmåga i hela unionen, ska det bevisas att särskiljningsförmåga förvärvats till följd av användning i hela unionen och inte enbart i en betydande eller övervägande del av unionen. Den som har bevisbördan för att särskiljningsförmåga har förvärvats, kan därför inte med framgång åberopa bevisning som utelämnar en del av unionen, även om denna del endast består av en enda medlemsstat. 

EU-domstolen betonade i detta sammanhang att det inte finns någon bestämmelse i förordningen om gemenskapsvarumärken rörande särskild bevisning för att styrka förvärvad särskiljningsförmåga. Det är alltså möjligt att viss bevisning avseende förvärvad särskiljningsförmåga till följd av användning kan vara relevant för flera medlemsstater och i förekommande fall hela unionen.    

Domens betydelse för framtida varumärkesregistreringar
  
Den 1 januari 2018 trädde den nya EU-varumärkesförordningen 2017/1001 i kraft i Sverige. Rörande den aktuella bestämmelsen har den inte medfört någon förändring och mot denna bakgrund är det sannolikt att EU-domstolens tydliggörande även kommer äga tillämpning för framtida varumärkesregistreringar. Även om det för 3D-kännetecken fortsatt kommer finnas utmaningar att söka registrering för former och produktutstyrslar som har svag känneteckenskraft i sig, öppnar EU-domstolen upp för att den bevisning som åberopas inte behöver vara specifik för varje medlemsstat. Det kan vara möjligt att med stöd av bevisning om inarbetning i en medlemsstat kunna visa att inarbetning även skett i flera medlemsstater.

Nestlé har uttalat att sista ordet kanske inte är sagt och vi får se om det blir en fortsättning på denna långdragna fråga.  


För mer information, vänligen kontakta:

Håkan Borgenhäll,
Delägare, ansvarig för immaterialrättsgruppen,  
+46 (0)10 614 30 30, hakan.borgenhall@vinge.se

Wendela Hårdemark,
Advokat, immaterialrättsgruppen,
+ 46 (0)10 614 32 44, wendela.hardemark@vinge.se 

[1] i de förenade målen C-84/17 P, C-85/17 P och C-95/17 P
[2] (nr. 2 632 529)
[3] sötsaker, bageriprodukter, konditorivaror, bakelser, kex, kakor, tårtor, våfflor”
[4] Numera överklagandenämnd
[5] Sedan den 1 januari 2018 gäller Europaparlamentets och rådets förordning 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (den nya varumärkesförordningen). Artikeln ifråga är densamma.
[6] Se Storck/harmoniseringskontoret, C-25/05 P, EU:C:2006:422, punkt 83 och Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli/harmoniseringskontoret, C-98/11, EU:C:2012:307, punkterna 61 och 63
11 september 2018

Immateriella rättigheter efter Brexit – den brittiska regeringens syn på saken

Inledning

De pågående Brexit-förhandlingarna handlar främst om hur Storbritannien ska lösgöra sig från EU. Förhandlingarna är avsedda att mynna ut i ett utträdesavtal som innehåller de allmänna villkoren för det brittiska utträdet. Tidigare i år, den 19 mars, publicerades ett utkast till utträdesavtalet[[1]] och den 19 juni presenterades ytterligare uppdateringar.[2] Utträdesavtalet sträcker sig över många områden och innehåller bland annat bestämmelser om skydd för och verkställighet av gemenskapsrättigheter när Brexit blir verklighet den 29 mars 2019 och under den överenskomna övergångsperioden.

Parallellt med denna skilsmässoprocess förutser de pågående diskussionerna sambandet mellan utträdesavtalet och framtida uppgörelser som framgent är tänkta att reglera relationen mellan Storbritannien och EU. Med hänsyn till en sådan framtida relation publicerade den brittiska regeringen den 12 juli 2018 ett policydokument benämnt ”The future relationship between the United Kingdom and the European Union”[3] (”Vitboken”). Dokumentet utgör den brittiska regeringens första konkreta förslag rörande förhållandena efter Brexit och ger följaktligen en viktig signal om hur Storbritannien ser på sin nya relation med EU.

Båda parterna siktar mot att i oktober 2018 ha kommit överens om utträdesavtalets innehåll, åtföljd av en politisk deklaration om deras framtida relationer.

Utträdesavtalet

Från ett immaterialrättsligt perspektiv finns det två aspekter i utträdesavtalet som är särskilt relevanta.

För det första har parterna avtalat om en övergångsperiod som träder i kraft när Storbritannien utträder ur EU och som löper till och med den 31 december 2020. Övergångsperioden syftar till att överbrygga glappet mellan Storbritanniens utträde och tidpunkten då en uppgörelse om de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien träder i kraft. Under denna övergångsperiod kommer EU-rätten fortsätta att gälla i Storbritannien och varje hänvisning till ”medlemsstater” kommer att omfatta även Storbritannien. Detta innebär att gemenskapsrättigheter, inklusive varumärken och formgivning, kommer att erkännas och ha fortsatt skydd i Storbritannien under denna period.

För det andra, när övergångsperioden är över kommer gemenskapsrättigheter inte längre gälla i Storbritannien. Parterna har dock kommit överens om att innehavare av EU-varumärken, gemenskapsformgivningar (registrerade och oregistrerade) eller EU-rättsliga växtförädlarrättigheter inte ska förlora sina skydd i Storbritannien. Utkastet till utträdesavtalet stipulerar därför att innehavarna till sådana rättigheter som registrerats eller beviljats före det att övergångsperioden löper ut kommer, utan krav på omprövning, att beviljas likvärdiga immateriella rättigheter i Storbritannien. Parterna har dock inte ännu kommit överens om alla immaterialrättsliga aspekter, till exempel skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar, som i nuläget omfattas av EU-rätten.

Det är värt att notera att utträdesavtalet inte kommer träda i kraft om inte parterna kommit överens om alla frågor som är avsedda att omfattas av uppgörelsen. En sådan överenskommelse måste även innehålla en lösning rörande Nordirland, en fråga där parterna alltjämt är oense. Om en överenskommelse inte kan nås finns det en risk att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan att det finns ett utträdesavtal på plats, vilket i sin tur innebäratt en överenskommelse rörande skydd för gemenskapsrättigheter i Storbritannien kommer saknas.

Vitboken

Vitboken innehåller dels ett separat avsnitt om immaterialrätter, dels ytterligare hänvisningar till immaterialrättsliga aspekter i övriga delar av dokumentet. Vitboken är dock detaljfattig, bortsett från att den erkänner vikten av ett framtida immaterialrättsligt samarbete. Den innehåller exempelvis ingen information om hur Storbritannien vill att ett samarbete med EU på det immaterialrättsliga området ska utformas efter Brexit, inte ens rörande varumärken eller formgivning.

Även om Vitboken saknar detaljer i väsentliga avseenden innehåller den viss information om följande immateriella rättigheter:
• Patent,
• Geografiska ursprungsbeteckningar,
• Tv-sändningar.

Patent

Ett enhetligt patentskydd är ännu inte harmoniserat inom EU. Istället skyddas patent antingen enligt nationell lagstiftning eller på europeisk nivå enligt den Europeiska patentkonventionen (eng. European Patent Convention, ”EPC”), som är en internationell överenskommelse utanför EU-samarbetet. Redan existerande patent kommer således inte i sig påverkas av Brexit. Inom EU är dock ett nytt system för enhetspatent under utveckling. Det enhetliga patentsystemet förväntas förbättra och förenkla ansökningsprocessen för patent inom EU. Systemet är baserat på ett paket av EU-lagstiftning på det patenträttsliga området, vilket inkluderar EU-förordningarna som inför det enhetliga patentsystemet (nr 1257/2012 och nr 1260/2012) och avtalet om en enhetlig patentdomstol (eng. Unified Patent Court Agreement, ”UPCA”). Det enhetliga patentsystemet kommer göra det möjligt för enskilda att ansöka om ett enhetspatent som ger ett skydd i alla deltagande EU-medlemsstater. Storbritannien undertecknade UPCA i februari 2013, men det är fortfarande oklart när det nya avtalet träder i kraft. I Vitboken har den brittiska regeringen uttryckt sin avsikt att ”undersöka” möjligheterna att kvarbli i UPCA och det enhetliga patentsystemet.

Det är emellertid oklart hur en brittiskt avsiktsförklaring att få vara en del av UPCA och det enhetliga patentsystemet skulle kunna implementeras. För det första är det endast EU-medlemsstater som har rätt att tillträda UPCA. Det skulle därför vara nödvändigt med ett tillägg till avtalet för att möjliggöra Storbritanniens medverkan. För det andra omfattas den enhetliga europeiska patentdomstolen av samma unionsrättsliga skyldigheter som varje nationell domstol i EU:s medlemsstater har underkastat sig.[4] Det innebär att de anslutna staterna kommer att omfattas av EU-domstolens jurisdiktion. Detta står till synes i konflikt med Storbritanniens avsikt att inte längre vara beroende av EU-domstolen. Vitboken ger inga svar på dessa frågor.

Storbritanniens system för geografiska ursprungsbeteckningar

Skyddet för vissa typer av produkter[5] vars kvalitet, renommé eller övriga egenskaper väsentligen är hänförligt till dess geografiska ursprung,[6] exempelvis brittiska produkter såsom skotsk whisky eller skotsk odlad lax, omfattas för närvarande av EU-rätten och kommer därför att påverkas av Brexit.

Enligt Vitboken har Storbritannien för avsikt att införa ett eget system för geografiska ursprungsbeteckningar som kommer att stämma överens med WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter (”TRIPS”) och även gå utöver de krav som följer av TRIPS.[7] Det är dock oklart vad detta innebär i praktiken och således även i vilken utsträckning geografiska ursprungsbeteckningar kommer att skyddas i Storbritannien efter Brexit.

Tv-sändningar

Europarådets konvention om gränsöverskridande television (eng. European Convention on Transfrontier Television, “CTT”) ger ett grundläggande skydd för rätten att ta emot och återutsända program. CTT är en internationell överenskommelse som såväl EU-medlemsstater, inklusive Storbritannien, som icke-EU-medlemsstater är anslutna till. CTT som sådan kommer därför inte att påverkas av Brexit.

Satellitsändningar och vidaresändningar via kabel är dock reglerade på EU-nivå genom EU-direktiv 93/83/EEG.[8] Direktivet ger uttryck för ”ursprungslandsprincipen”, som innebär att en satellitutsändning regleras av lagarna och jurisdiktionen i den EU-medlemsstat som sändningen har sitt ursprung i – oavsett var i EU som programsändningarna tas emot och/eller återutsänds. Enligt Vitboken kommer dock ”ursprungslandsprincipen” inte att tillämpas efter Brexit.[9] Det innebär att sändarföretag som är baserade i Storbritannien kommer att behöva inhämta en licens som täcker varje EU-medlemsstat där sändning skulle kunna tas emot; och sändarföretag i EU kommer behöva en särskild licens för att sända i Storbritannien.[10] Mot bakgrund av detta är rättsläget för audiovisuella tjänster efter Brexit fortsatt oklart och det krävs därför ytterligare förtydliganden på området. 

Slutsats

Utträdesavtalet har till syfte att säkerställa att gemenskapsrättigheter fortsättningsvis går att genomdriva även i Storbritannien, såväl under som efter övergångsperioden. Dessutom syftar uppgörelsen till att bevara redan existerande gemenskapsrättigheter, efter det att övergångsperioden löpt ut, genom att bevilja rättighetshavare skydd i enlighet med brittisk rätt. Själva ikraftträdandet av utträdesavtalet är dock beroende av att en överenskommelse träffas i förhållande till alla områden som är avsedda att inkluderas i uppgörelsen. I nuläget är det fortfarande oklart huruvida parterna kommer lyckas nå en sådan överenskommelse rörande alla dessa aspekter innan utsatt deadline i oktober. Följaktligen är risken fortfarande stor att inget avtal kommer på plats.

Därutöver har Vitboken dessvärre inte i någon större utsträckning klargjort läget efter Brexit rörande skyddet för immateriella rättigheter. Dokumentet saknar både detaljer och konkreta förslag om hur Storbritannien önskar att ett framtida immaterialrättsligt samarbete mellan parterna skulle kunna se. Från ett immaterialrättsligt samarbetsperspektiv är det därför fortsättningsvis oklart hur de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU kommer att utformas.


För mer information, vänligen kontakta:

Håkan Borgenhäll,
Delägare, ansvarig för immaterialrättsgruppen, 
+46 (0)10 614 30 30, hakan.borgenhall@vinge.se

Erik Lagerlöf, adj. professor,
Biträdande jurist, EU- och konkurrensrättsgruppen,
+ 46 (0)70 714 31 66, erik.lagerlof@vinge.se

Wendela Hårdemark,
Advokat, immaterialrättsgruppen,
+ 46 (0)10 614 32 44, wendela.hardemark@vinge.se

 

[1] Avtalsutkast avseende Storbritanniens utträde ur EU, daterat den 19 Mars 2018
[2] Gemensamt uttalande från EU:s och Storbritanniens förhandlare om utvecklingen av förhandlingarna i enlighet med Artikel 50 EUF avseende Storbritanniens utträde ur EU, daterat den 19 Mars 2018
[3] Den engelska versionen av Vitboken finns tillgänglig på hemsidan för Storbritanniens regering. En svensk sammanfattning finns även tillgänglig på
[4] Artikel 1 i UPCA
[5] Jordbruksprodukter och livsmedel, spritdrycker och aromatiserade vinprodukter
[6] Se till exempel definitionen av geografiska beteckningar i artikel 22(1) i TRIPS-avtalet
[7] ”The future relationship between the United Kingdom and the European Union”,s. 24, stycke 39
[8] Rådets direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel
[9] ”The future relationship between the United Kingdom and the European Union”, s. 37, stycke 102
[10] ”The future relationship between the United Kingdom and the European Union”,s. 37, stycke 101-104
Se också EU-kommissionen, “Notice to Stakeholders – Withdrawal of the United Kingdom and EU rules in the Field of Copyright”, 28 mars 2018, s. 2-3
8 augusti 2018 Brexit

Wendela Hårdemark ansluter sig till Vinge

- Vi har haft ett lyckosamt antal år och bygger nu upp vårt team för att matcha efterfrågan, säger Håkan Borgenhäll, delägare och ansvarig för Vinges immaterialrättsgrupp i Stockholm. Wendela är ett värdefullt tillskott till gruppen och med sin kompetens och gedigna erfarenhet kommer hon att komplettera och förstärka Vinges erbjudande inom immaterialrätt.

Wendela är specialist inom immaterialrätt och tvistlösning med mångårig erfarenhet av att lämna rådgivning till och företräda klienter i kommersiella tvister, både inför allmän domstol och skiljeförfarande. Hon kommer närmast från Stim, Sveriges tonsättares internationella musikbyrå, där hon arbetat med bland annat upphovsrättsligt påverkansarbete på EU-nivå samt implementering av ny lagstiftning rörande kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Dessförinnan har Wendela arbetat som advokat på Sandart & Partners Advokatbyrå, varit hovrättsfiskal samt blivit tingsmeriterad vid Stockholms tingsrätt.

- Jag ser mycket fram emot att få ansluta mig till Vinge, säger Wendela. Det är en byrå som ligger i framkant och som på ett innovativt sätt har lyckas införliva det entreprenöriella utan att ge avkall på högkvalitativ juridisk rådgivning.

- Vi är glada över att Wendela börjar hos oss, säger Richard Wessman, Counsel på Vinge. Hennes akademiska engagemang och intresse för immaterialrättsliga frågor gör henne särskilt lämpad för Vinges immaterialrättsgrupp som bedriver kraftfullt arbete inom IP, och bidrar till att driva den internationella immaterialrättsliga utvecklingen framåt.

5 juni 2018 Om byrån