Nyheter

Vinges IP-grupp topprankade

Utmärkelserna gäller de för företagen mycket strategiska områdena avseende varumärken och patent.  

Håkan Borgenhäll omnämns som “the number one patent litigator in Sweden”.

”Vi behåller vår topprankning, vilket vi ser som en bekräftelse på att vi ständigt utvecklas genom att vi har ett fullserviceerbjudande i en IP grupp med både stor bredd och flera individer med yppersta spetskompetens”, säger Håkan Borgenhäll, delägare och chef för Vinges IP-avdelning. 

Rankningen bygger på uttalanden från motpartsombud, klientundersökningar, granskningar av inlagor och mer än 1800 referensintervjuer där instituten bedömt vilka advokater som ansetts hålla allra högst kvalité i sin rådgivning.  

17 juni 2019 Om byrån

Prestigefull IP-award till Vinge

Priset delas ut av analysföretaget och mediahuset Managing Intellectual Property (MIP) och är ett av branschens finaste. Sweden Trade Mark Contentious Firm of the Year tilldelas årligen den svenska byrå som anses ha utfört det mest innovativa och utmanande arbetet inom IP och bidragit till att driva den internationella immaterialrättsliga utvecklingen framåt. Det är tredje året i rad som MIP delar ut en utmärkelse till Vinge.

Håkan Borgenhäll, ansvarig för Vinges IP grupp Stockholm: 

”Vi är mycket glada över att ha mottagit MIP-priset vid flera tillfällen under senare år. Vi ser det som en bekräftelse på att vi har lyckats att över tid vara en av de främsta rådgivarna inom IP området.”  
 

8 mars 2019 Om byrån

Vinge tilldelas prestigefull IP-utmärkelse

Utmärkelsen delades ut på tisdagskvällen vid Global IP Awards i London.  Det är första gången utmärkelsen delas ut och bakom priset står IP-tidskriften IAM och rankingguiden World Trademark Review. 

Vi är mycket glada över det erkännande som utmärkelsen innebär. Vi ser detta som ett kvitto på Vinges förmåga att framgångsrikt bistå och företräda våra uppdragsgivare i många av de mest komplexa tvisterna inom IP-området. Under 2018 har Vinges IP-grupp deltagit i flera omfattande och komplicerade IP-tvister och därmed också fått möjlighet att aktivt bidra till svensk rättsutveckling på området. Ett antal undersökningar bekräftar att intrången ökar, vilket är en trend som bedöms fortsätta. Mot den bakgrunden känns det extra viktigt att våra uppdragsgivare med förtroende kan vända sig till oss, säger Tobias Kempas, counsel vid Vinges IP-avdelning. 

Juryns val baseras på klientundersökningar, granskningar av inlagor och mer än 1500 referensintervjuer där juryn värderat vilka byråer som ansetts hålla allra högst kvalité i sin rådgivning.  

Vår IP-grupp har försvarat värdefulla varumärken inom livsmedelsindustrin likväl som unika patenträttigheter inom läkemedelsindustrin. IP-gruppen har också deltagit i ett flertal större transaktioner som varit drivna av värdefulla IP-rättigheter, inte minst inom Life Science-sektorn. Vid genomgång av svensk praxis har också ovanligt många av Vinges tvister uppmärksammats på grund av ärendenas betydelse för utvecklingen av immaterialrätten, vilket känns särskilt betydelsefullt, understryker Tobias Kempas.

 

För mer information, vänligen kontakta: 
Tobias Kempas, counsel, 010 614 30 37
tobias.kempas@vinge.se

29 januari 2019 Om byrån

EU-domstolen klargör beviskravet ifråga om ”förvärvad särskiljningsförmåga” 

I en dom från 25 juli 2018[1] avslog dock EU-domstolen Nestlés överklagande och konstaterade att Nestlé inte kunnat visa att särskiljningsförmåga förvärvats i samtliga EU-medlemsstater. EU:s immaterialrättsmyndighet (EUIPO) kommer därför behöva ompröva sitt beslut att registrera det tredimensionella kännetecknet.   

Målet har sitt ursprung i att Nestlé i mars 2002 ansökte om registrering vid EUIPO gällande ett tredimensionellt kännetecken i form av fyra avbrytbara chokladstänger enligt givet mönster. I juli 2006 registrerades varumärket i EU[2] för varor i klass 30 [3]. Året därpå lämnade Mondelez in en ansökan om ogiltigförklaring av varumärkesregistreringen som bifölls av annuleringsenheten [4] vid EUIPO i januari 2011. Efter Nestlés överklagande fann första överklagandenämnden vid EUIPO att det omtvistade varumärket förvisso saknade ursprunglig särskiljningsförmåga, men att Nestlé visat att varumärket till följd av användning uppnått en sådan särskiljningsförmåga att registreringen skulle upprätthållas.  

I en dom från december 2016 fann dock Tribunalen, efter överklagande av Mondelez, att överklagande¬nämndens beslut skulle ogiltigförklaras i sin helhet eftersom nämnden felaktigt hade underlåtit att beakta hur omsättningskretsen i bland annat Belgien, Irland, Grekland och Portugal uppfattade varumärket och heller inte hade bedömt de bevis som Nestlé lagt fram avseende dessa medlemsstater. Tribunalen konstaterade följaktligen att det var korrekt att ogiltigförklara varumärkesregistreringen och upphävde överklagandenämndens beslut.

Efter överklagande av såväl Nestlé, Mondelez som EUIPO ankom det på EU-domstolen att ytterst pröva frågan hur förvärvad särskiljningsförmåga ska bedömas och vilka beviskrav som bör ställas för detta enligt artikel. 7.3 i den numera upphävda förordningen 207/2009 om gemenskapsvarumärken [5] .

EU-domstolen konstaterade i sin bedömning, med hänvisning till tidigare praxis [6], att vid fråga om förvärvad särskiljningsförmåga behöver sökanden visa att särskiljningsförmåga förvärvats genom användning i den del av unionen där kännetecknet saknade ursprunglig särskiljningsförmåga. Detta kan röra en medlemsstat - eller om ursprunglig särskiljningsförmåga saknas i samtliga medlemsstater - för hela unionen. 

Baserat på detta fann därför EU-domstolen att Tribunalen korrekt tillämpat artikel 7.3 i förordningen om gemenskapsvarumärken. Man fann också att i de fall ett varumärke inte har ursprunglig särskiljningsförmåga i hela unionen, ska det bevisas att särskiljningsförmåga förvärvats till följd av användning i hela unionen och inte enbart i en betydande eller övervägande del av unionen. Den som har bevisbördan för att särskiljningsförmåga har förvärvats, kan därför inte med framgång åberopa bevisning som utelämnar en del av unionen, även om denna del endast består av en enda medlemsstat. 

EU-domstolen betonade i detta sammanhang att det inte finns någon bestämmelse i förordningen om gemenskapsvarumärken rörande särskild bevisning för att styrka förvärvad särskiljningsförmåga. Det är alltså möjligt att viss bevisning avseende förvärvad särskiljningsförmåga till följd av användning kan vara relevant för flera medlemsstater och i förekommande fall hela unionen.    

Domens betydelse för framtida varumärkesregistreringar
  
Den 1 januari 2018 trädde den nya EU-varumärkesförordningen 2017/1001 i kraft i Sverige. Rörande den aktuella bestämmelsen har den inte medfört någon förändring och mot denna bakgrund är det sannolikt att EU-domstolens tydliggörande även kommer äga tillämpning för framtida varumärkesregistreringar. Även om det för 3D-kännetecken fortsatt kommer finnas utmaningar att söka registrering för former och produktutstyrslar som har svag känneteckenskraft i sig, öppnar EU-domstolen upp för att den bevisning som åberopas inte behöver vara specifik för varje medlemsstat. Det kan vara möjligt att med stöd av bevisning om inarbetning i en medlemsstat kunna visa att inarbetning även skett i flera medlemsstater.

Nestlé har uttalat att sista ordet kanske inte är sagt och vi får se om det blir en fortsättning på denna långdragna fråga.  


För mer information, vänligen kontakta:

Håkan Borgenhäll,
Delägare, ansvarig för immaterialrättsgruppen,  
+46 (0)10 614 30 30, hakan.borgenhall@vinge.se

Wendela Hårdemark,
Advokat, immaterialrättsgruppen,
+ 46 (0)10 614 32 44, wendela.hardemark@vinge.se 

[1] i de förenade målen C-84/17 P, C-85/17 P och C-95/17 P
[2] (nr. 2 632 529)
[3] sötsaker, bageriprodukter, konditorivaror, bakelser, kex, kakor, tårtor, våfflor”
[4] Numera överklagandenämnd
[5] Sedan den 1 januari 2018 gäller Europaparlamentets och rådets förordning 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (den nya varumärkesförordningen). Artikeln ifråga är densamma.
[6] Se Storck/harmoniseringskontoret, C-25/05 P, EU:C:2006:422, punkt 83 och Chocoladefabriken Lindt & Sprüngli/harmoniseringskontoret, C-98/11, EU:C:2012:307, punkterna 61 och 63
11 september 2018

Immateriella rättigheter efter Brexit – den brittiska regeringens syn på saken

Inledning

De pågående Brexit-förhandlingarna handlar främst om hur Storbritannien ska lösgöra sig från EU. Förhandlingarna är avsedda att mynna ut i ett utträdesavtal som innehåller de allmänna villkoren för det brittiska utträdet. Tidigare i år, den 19 mars, publicerades ett utkast till utträdesavtalet[[1]] och den 19 juni presenterades ytterligare uppdateringar.[2] Utträdesavtalet sträcker sig över många områden och innehåller bland annat bestämmelser om skydd för och verkställighet av gemenskapsrättigheter när Brexit blir verklighet den 29 mars 2019 och under den överenskomna övergångsperioden.

Parallellt med denna skilsmässoprocess förutser de pågående diskussionerna sambandet mellan utträdesavtalet och framtida uppgörelser som framgent är tänkta att reglera relationen mellan Storbritannien och EU. Med hänsyn till en sådan framtida relation publicerade den brittiska regeringen den 12 juli 2018 ett policydokument benämnt ”The future relationship between the United Kingdom and the European Union”[3] (”Vitboken”). Dokumentet utgör den brittiska regeringens första konkreta förslag rörande förhållandena efter Brexit och ger följaktligen en viktig signal om hur Storbritannien ser på sin nya relation med EU.

Båda parterna siktar mot att i oktober 2018 ha kommit överens om utträdesavtalets innehåll, åtföljd av en politisk deklaration om deras framtida relationer.

Utträdesavtalet

Från ett immaterialrättsligt perspektiv finns det två aspekter i utträdesavtalet som är särskilt relevanta.

För det första har parterna avtalat om en övergångsperiod som träder i kraft när Storbritannien utträder ur EU och som löper till och med den 31 december 2020. Övergångsperioden syftar till att överbrygga glappet mellan Storbritanniens utträde och tidpunkten då en uppgörelse om de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien träder i kraft. Under denna övergångsperiod kommer EU-rätten fortsätta att gälla i Storbritannien och varje hänvisning till ”medlemsstater” kommer att omfatta även Storbritannien. Detta innebär att gemenskapsrättigheter, inklusive varumärken och formgivning, kommer att erkännas och ha fortsatt skydd i Storbritannien under denna period.

För det andra, när övergångsperioden är över kommer gemenskapsrättigheter inte längre gälla i Storbritannien. Parterna har dock kommit överens om att innehavare av EU-varumärken, gemenskapsformgivningar (registrerade och oregistrerade) eller EU-rättsliga växtförädlarrättigheter inte ska förlora sina skydd i Storbritannien. Utkastet till utträdesavtalet stipulerar därför att innehavarna till sådana rättigheter som registrerats eller beviljats före det att övergångsperioden löper ut kommer, utan krav på omprövning, att beviljas likvärdiga immateriella rättigheter i Storbritannien. Parterna har dock inte ännu kommit överens om alla immaterialrättsliga aspekter, till exempel skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar, som i nuläget omfattas av EU-rätten.

Det är värt att notera att utträdesavtalet inte kommer träda i kraft om inte parterna kommit överens om alla frågor som är avsedda att omfattas av uppgörelsen. En sådan överenskommelse måste även innehålla en lösning rörande Nordirland, en fråga där parterna alltjämt är oense. Om en överenskommelse inte kan nås finns det en risk att Storbritannien lämnar EU den 29 mars utan att det finns ett utträdesavtal på plats, vilket i sin tur innebäratt en överenskommelse rörande skydd för gemenskapsrättigheter i Storbritannien kommer saknas.

Vitboken

Vitboken innehåller dels ett separat avsnitt om immaterialrätter, dels ytterligare hänvisningar till immaterialrättsliga aspekter i övriga delar av dokumentet. Vitboken är dock detaljfattig, bortsett från att den erkänner vikten av ett framtida immaterialrättsligt samarbete. Den innehåller exempelvis ingen information om hur Storbritannien vill att ett samarbete med EU på det immaterialrättsliga området ska utformas efter Brexit, inte ens rörande varumärken eller formgivning.

Även om Vitboken saknar detaljer i väsentliga avseenden innehåller den viss information om följande immateriella rättigheter:
• Patent,
• Geografiska ursprungsbeteckningar,
• Tv-sändningar.

Patent

Ett enhetligt patentskydd är ännu inte harmoniserat inom EU. Istället skyddas patent antingen enligt nationell lagstiftning eller på europeisk nivå enligt den Europeiska patentkonventionen (eng. European Patent Convention, ”EPC”), som är en internationell överenskommelse utanför EU-samarbetet. Redan existerande patent kommer således inte i sig påverkas av Brexit. Inom EU är dock ett nytt system för enhetspatent under utveckling. Det enhetliga patentsystemet förväntas förbättra och förenkla ansökningsprocessen för patent inom EU. Systemet är baserat på ett paket av EU-lagstiftning på det patenträttsliga området, vilket inkluderar EU-förordningarna som inför det enhetliga patentsystemet (nr 1257/2012 och nr 1260/2012) och avtalet om en enhetlig patentdomstol (eng. Unified Patent Court Agreement, ”UPCA”). Det enhetliga patentsystemet kommer göra det möjligt för enskilda att ansöka om ett enhetspatent som ger ett skydd i alla deltagande EU-medlemsstater. Storbritannien undertecknade UPCA i februari 2013, men det är fortfarande oklart när det nya avtalet träder i kraft. I Vitboken har den brittiska regeringen uttryckt sin avsikt att ”undersöka” möjligheterna att kvarbli i UPCA och det enhetliga patentsystemet.

Det är emellertid oklart hur en brittiskt avsiktsförklaring att få vara en del av UPCA och det enhetliga patentsystemet skulle kunna implementeras. För det första är det endast EU-medlemsstater som har rätt att tillträda UPCA. Det skulle därför vara nödvändigt med ett tillägg till avtalet för att möjliggöra Storbritanniens medverkan. För det andra omfattas den enhetliga europeiska patentdomstolen av samma unionsrättsliga skyldigheter som varje nationell domstol i EU:s medlemsstater har underkastat sig.[4] Det innebär att de anslutna staterna kommer att omfattas av EU-domstolens jurisdiktion. Detta står till synes i konflikt med Storbritanniens avsikt att inte längre vara beroende av EU-domstolen. Vitboken ger inga svar på dessa frågor.

Storbritanniens system för geografiska ursprungsbeteckningar

Skyddet för vissa typer av produkter[5] vars kvalitet, renommé eller övriga egenskaper väsentligen är hänförligt till dess geografiska ursprung,[6] exempelvis brittiska produkter såsom skotsk whisky eller skotsk odlad lax, omfattas för närvarande av EU-rätten och kommer därför att påverkas av Brexit.

Enligt Vitboken har Storbritannien för avsikt att införa ett eget system för geografiska ursprungsbeteckningar som kommer att stämma överens med WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter (”TRIPS”) och även gå utöver de krav som följer av TRIPS.[7] Det är dock oklart vad detta innebär i praktiken och således även i vilken utsträckning geografiska ursprungsbeteckningar kommer att skyddas i Storbritannien efter Brexit.

Tv-sändningar

Europarådets konvention om gränsöverskridande television (eng. European Convention on Transfrontier Television, “CTT”) ger ett grundläggande skydd för rätten att ta emot och återutsända program. CTT är en internationell överenskommelse som såväl EU-medlemsstater, inklusive Storbritannien, som icke-EU-medlemsstater är anslutna till. CTT som sådan kommer därför inte att påverkas av Brexit.

Satellitsändningar och vidaresändningar via kabel är dock reglerade på EU-nivå genom EU-direktiv 93/83/EEG.[8] Direktivet ger uttryck för ”ursprungslandsprincipen”, som innebär att en satellitutsändning regleras av lagarna och jurisdiktionen i den EU-medlemsstat som sändningen har sitt ursprung i – oavsett var i EU som programsändningarna tas emot och/eller återutsänds. Enligt Vitboken kommer dock ”ursprungslandsprincipen” inte att tillämpas efter Brexit.[9] Det innebär att sändarföretag som är baserade i Storbritannien kommer att behöva inhämta en licens som täcker varje EU-medlemsstat där sändning skulle kunna tas emot; och sändarföretag i EU kommer behöva en särskild licens för att sända i Storbritannien.[10] Mot bakgrund av detta är rättsläget för audiovisuella tjänster efter Brexit fortsatt oklart och det krävs därför ytterligare förtydliganden på området. 

Slutsats

Utträdesavtalet har till syfte att säkerställa att gemenskapsrättigheter fortsättningsvis går att genomdriva även i Storbritannien, såväl under som efter övergångsperioden. Dessutom syftar uppgörelsen till att bevara redan existerande gemenskapsrättigheter, efter det att övergångsperioden löpt ut, genom att bevilja rättighetshavare skydd i enlighet med brittisk rätt. Själva ikraftträdandet av utträdesavtalet är dock beroende av att en överenskommelse träffas i förhållande till alla områden som är avsedda att inkluderas i uppgörelsen. I nuläget är det fortfarande oklart huruvida parterna kommer lyckas nå en sådan överenskommelse rörande alla dessa aspekter innan utsatt deadline i oktober. Följaktligen är risken fortfarande stor att inget avtal kommer på plats.

Därutöver har Vitboken dessvärre inte i någon större utsträckning klargjort läget efter Brexit rörande skyddet för immateriella rättigheter. Dokumentet saknar både detaljer och konkreta förslag om hur Storbritannien önskar att ett framtida immaterialrättsligt samarbete mellan parterna skulle kunna se. Från ett immaterialrättsligt samarbetsperspektiv är det därför fortsättningsvis oklart hur de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU kommer att utformas.


För mer information, vänligen kontakta:

Håkan Borgenhäll,
Delägare, ansvarig för immaterialrättsgruppen, 
+46 (0)10 614 30 30, hakan.borgenhall@vinge.se

Erik Lagerlöf, adj. professor,
Biträdande jurist, EU- och konkurrensrättsgruppen,
+ 46 (0)70 714 31 66, erik.lagerlof@vinge.se

Wendela Hårdemark,
Advokat, immaterialrättsgruppen,
+ 46 (0)10 614 32 44, wendela.hardemark@vinge.se

 

[1] Avtalsutkast avseende Storbritanniens utträde ur EU, daterat den 19 Mars 2018
[2] Gemensamt uttalande från EU:s och Storbritanniens förhandlare om utvecklingen av förhandlingarna i enlighet med Artikel 50 EUF avseende Storbritanniens utträde ur EU, daterat den 19 Mars 2018
[3] Den engelska versionen av Vitboken finns tillgänglig på hemsidan för Storbritanniens regering. En svensk sammanfattning finns även tillgänglig på
[4] Artikel 1 i UPCA
[5] Jordbruksprodukter och livsmedel, spritdrycker och aromatiserade vinprodukter
[6] Se till exempel definitionen av geografiska beteckningar i artikel 22(1) i TRIPS-avtalet
[7] ”The future relationship between the United Kingdom and the European Union”,s. 24, stycke 39
[8] Rådets direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel
[9] ”The future relationship between the United Kingdom and the European Union”, s. 37, stycke 102
[10] ”The future relationship between the United Kingdom and the European Union”,s. 37, stycke 101-104
Se också EU-kommissionen, “Notice to Stakeholders – Withdrawal of the United Kingdom and EU rules in the Field of Copyright”, 28 mars 2018, s. 2-3
8 augusti 2018 Brexit

Vinge topprankade inom immaterialrätt

Håkan Borgenhäll, chef för Vinges immaterialrättsteam i Stockholm är även individuellt topprankad inom tvistlösning och Ulf Dahlgren är omnämnd i kategorin Luminaries.

 “Holding the majority stake in the patent litigation market”, Vinge is a force to be reckoned with in the courtroom, championing the interests of major players in the healthcare, telecoms and high-tech arenas.” IAM Patent 1000, 2018 

I IP Stars ranking för 2018 ligger Vinge också i topp inom Patent contentious och Trade mark contentious. Håkan Borgenhäll och Richard Wessman är även individuellt topprankade.

“Business law firm Vinge is one of the best in the market for IP disputes and IP-related transactions.” IP Stars, 2018 

Vinge fick tidigare i år utmärkelsen Sweden Trade Mark Contentious Firm of the Year 2018.

Vinge är även topprankade inom immaterialrätt i Chambers and Partners och Legal 500.

28 juni 2018 Om byrån

Wendela Hårdemark ansluter sig till Vinge

- Vi har haft ett lyckosamt antal år och bygger nu upp vårt team för att matcha efterfrågan, säger Håkan Borgenhäll, delägare och ansvarig för Vinges immaterialrättsgrupp i Stockholm. Wendela är ett värdefullt tillskott till gruppen och med sin kompetens och gedigna erfarenhet kommer hon att komplettera och förstärka Vinges erbjudande inom immaterialrätt.

Wendela är specialist inom immaterialrätt och tvistlösning med mångårig erfarenhet av att lämna rådgivning till och företräda klienter i kommersiella tvister, både inför allmän domstol och skiljeförfarande. Hon kommer närmast från Stim, Sveriges tonsättares internationella musikbyrå, där hon arbetat med bland annat upphovsrättsligt påverkansarbete på EU-nivå samt implementering av ny lagstiftning rörande kollektiv förvaltning av upphovsrätt. Dessförinnan har Wendela arbetat som advokat på Sandart & Partners Advokatbyrå, varit hovrättsfiskal samt blivit tingsmeriterad vid Stockholms tingsrätt.

- Jag ser mycket fram emot att få ansluta mig till Vinge, säger Wendela. Det är en byrå som ligger i framkant och som på ett innovativt sätt har lyckas införliva det entreprenöriella utan att ge avkall på högkvalitativ juridisk rådgivning.

- Vi är glada över att Wendela börjar hos oss, säger Richard Wessman, Counsel på Vinge. Hennes akademiska engagemang och intresse för immaterialrättsliga frågor gör henne särskilt lämpad för Vinges immaterialrättsgrupp som bedriver kraftfullt arbete inom IP, och bidrar till att driva den internationella immaterialrättsliga utvecklingen framåt.

5 juni 2018 Om byrån

Vingeframgångar i Client Choice, Legal 500 Hall of Fame och Chambers Global

Silvia Pavlica Dahlberg, delägare vid Göteborgskontoret, har mottagit 2018 års Client Choice Award från ILO/Lexology i kategorin process för Sverige. De nominerade till utmärkelsen utses av bolagsjurister, och årets upplaga mottog över 2500 nomineringar. Client Choice har sedan 2005 uppmärksammat delägare som utmärker sig genom utomordentligt klientbemötande och hög kvalitet i leveransen. Läs mer om motiveringarna till utmärkelsen här.

Grattis även Fredrik Dahl, Arbetsrätt, Thomas Sjöberg, Miljörätt, Håkan Borgenhäll, Immaterialrätt, Carl Johan af Petersens, IT- telecom och outsourcing, Fredrik Vinge, Sjö- och Transporträtt och Mattias Schömer, Företagsbeskattning, som har valts in i Legal 500 Hall of Fame. För att inkluderas i detta sällskap krävs konstant hög ranking och positiva klientomdömen över åren.

Rankingen Chambers Global har nyligen publicerats i 2018 års version. Vinge ligger kvar i ledande positioner med M&A, Kapitalmarknad och publik M&A, Tvistlösning och Immaterialrätt rankade inom band 1 samt Bank och finans i band 2.

19 februari 2018 Om byrån

Ny guide till upphovsrättsliga tvister

Vinges Tobias Kempas och Håkan Borgenhäll har författat den nyligen publicerade artikeln ”Copyright litigation in Sweden: overview”, en referensguide till olika regler, principer och frågor som kan aktualiseras i samband med upphovsrättsliga tvister i Sverige.
 
Ladda ned artikeln och läs mer här

26 oktober 2017 Internationellt

Vinge guldrankat inom patenträtt

Bland annat framhålls IP-gruppens hantering av internationella tvister på följande sätt: ”Major multinationals flock to Vinge, the 'number one patent litigation firm in Sweden', for its smooth handling of international disputes”.

Håkan Borgenhäll beröms för sin detaljkunskap, sin imponerande förståelse av tekniken och sitt säkra uppträdande i domstolen, och Ulf Dahlgren har ett föredömligt ”track record” och är enligt rankingen en av landets ledande på området.

Till rankingen i sin helhet på IAM:s webbplats

28 juni 2017 Om byrån

Vinge utnämns till Sweden IP Firm of the Year

Bilden: Priset Sweden IP Firm of the Year mottogs av Tobias Kempas, Malin Malm Waerme, Pär Leanderoch Ulf Dahlgren.

Priset delades ut av analysföretaget och mediehuset Managing Intellectual Property (MIP). Utmärkelsen, som gick till Vinge för andra gången på fyra år, betraktas allmänt som branschens finaste. Sweden IP Firm of the Year tilldelas den svenska byrå som anses ha utfört det mest innovativa och utmanande arbetet inom IP, och bidragit till att driva den internationella immaterialrättsliga utvecklingen framåt.

Håkan Borgenhäll, ansvarig för Vinges IP-grupp Stockholm: - Vi är självklart mycket glada över det erkännande från branschen priset innebär. Det är också bra att förlaget och priset i sig skapar uppmärksamhet för det viktiga IP-området. I flera undersökningar, bland annat från EUIPO och i Vinges egna undersökning, ser vi att de företag som lägger mycket fokus vid IP stärker sin konkurrenskraft. Vi ser också att intrången ökar, vilket är en trend som bedöms fortsätta. Det finns alltså all anledning för många att se över sina IP-rättigheter, och vi är glada att kunna bidra i den processen.

Läs mer i Vinges IP-undersökning här.>>>

För ytterligare information:
Kristian Sjöholm
Presschef
Kristian.sjoholm@vinge.se
010-614 33 53

10 mars 2017 Om byrån

Modernare varumärkeslagstiftning på gång

Varför görs det här, Håkan ?

- Varumärken är oerhört värdefulla tillgångar för företag, och reformens syfte är att modernisera och förenkla regelverket för dem.

Vad är nytt?

-Utredningens förslag innehåller en rad ändringar i varumärkeslagen: en ny lag om företagsnamn, en ny lag om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter bland annat och även vissa ändringar i mönsterskyddslagen.

Vad har ni föreslagit i remissen?

-I remissyttrandet välkomnar Advokatsamfundet förslaget att slopa firmabegreppet och istället använda sig av det språkligt enklare begreppet företagsnamn. Samfundet framhåller även att skyddet för företagsnamn i Sverige har blivit oproportionerligt starkt i förhållande till varumärkesskyddet. Utredningen föreslår en lösning genom att det företag som ändrar sin verksamhet måste anmäla och få det godkänt av Bolagsverket. Det är viktigt då den angivna verksamheten har betydelse för omfattningen av skyddet för företagsnamnet. 
 
Remissyttrandet pekar också på att en registrering av företagsnamn inte kan upphävas partiellt på grund av användningstvånget, vilket är möjligt för varumärkesregistreringar som inte använts under en femårsperiod.

Ett företagsnamn kan alltså registreras med en bred verksamhetsangivelse och därmed hävda ett bredare skydd än vad som följer av den faktiskt bedrivna verksamheten, utan att riskera delvis hävning. Det har Advokatsamfundet föreslagit ska utredas ytterligare, mot bakgrund av utrymmet för förbättringar av lagstiftningen kring företagsnamn.

Regeringen kommer nu att beakta de remissyttranden som inkommit och lägga en proposition i frågan. I utredningen föreslås ny lag träda ikraft 1 januari 2019.

8 mars 2017

Nya patent- och marknadsdomstolar från den 1 september 2016

Mål och ärenden som tidigare handlagts hos Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolen, tingsrätterna och Svea hovrätt, samt andra mål där huvudförhandling inte har inletts, kommer den 1 september 2016 att överföras till de nya Patent- och marknadsdomstolarna och handläggas där enligt nya regler. Kompetensen inom dessa områden kommer att koncentreras, i syfte att uppnå en högre kvalitet på domstolarnas avgöranden.

– Förändringen förväntas innebära en ökad effektivitet, flexibilitet och kvalitet i rättsprocessen. Till exempel innebär den utökade möjligheten att handlägga mål och ärenden gemensamt att dubbel processföring kan undvikas. Frågor inom olika men närliggande rättsområden kommer även att kunna handläggas i samma process. Det blir en förenklad rättsprocess som är mer överskådlig för parterna, säger Håkan Borgenhäll, delägare på Vinge och chef för immaterialrättsteamet i Stockholm. 

MÅL OCH ÄRENDEN SOM OMFATTAS 

Följande typer av mål och ärenden kommer att omfattas av Patent- och marknadsdomstolarnas behörighet: 

  • Immaterialrättsliga mål och ärenden (såsom exempelvis patent- och varumärkesmål) som idag prövas i allmän domstol, tingsrätterna och Patentbesvärsrätten 
  • Marknadsföringsrättsliga mål och ärenden som idag prövas i allmän domstol och Marknadsdomstolen
  • Konkurrensrättsliga mål som idag prövas i allmän domstol och Marknadsdomstolen
  • Mål om vägrad firmaregistrering som idag prövas i allmän förvaltningsdomstol
SÅ BERÖRS DITT FÖRETAG

Om ditt företag är part i – eller annars berörs av – ett pågående mål eller ärende vid Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen bör du notera de kommande förändringarna, inklusive överlämningen till Patent- och marknadsdomstolarna eller, i vissa fall, till allmän förvaltningsrätt. De mål som har avgjorts av Patentbesvärsrätten före den 1 september 2016 kommer fortfarande att kunna överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, enligt de regler som gäller idag. 

Pågående mål i allmän domstol slutförs i samma ordning som de påbörjades. Detta gäller dock inte mål vid Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt som den 1 september flyttas över till de nya domstolarna. Övriga immaterialrättsliga mål i allmän domstol flyttas alltså inte över till de nya domstolarna.

– Om ditt företag står inför en immaterialrättslig, marknadsrättslig eller konkurrensrättslig process bör de nya reglerna observeras redan nu, fortsätter Håkan Borgenhäll.

SVENSKA AVDELNINGEN FÖR UPC

Vid sidan av de nya Patent- och Marknadsdomstolarna kommer det att inrättas en regional avdelning av Unified Patent Court (UPC) för Sverige och Baltikum med säte i Sverige. UPC-domstolarna kommer att ha exklusiv behörighet i fråga om vissa europeiska patent och den svenska avdelningen kommer att ligga i anslutning till den nya Patent- och marknadsöverdomstolen. Dock förväntas ikraftträdandet av UPC försenas med anledning av Storbritanniens folkomröstning att lämna EU. Läs mer om UPC här.

18 augusti 2016

Immaterialrättsexperten Pär Leander till Vinge

Pär Leanders erfarenhet av immaterialrätt och internationellt varumärkesarbete spänner över tre decennier. Bland de kunder som genom åren anlitat hans juridiska expertiskunskap märks några av världens största företag inom telekommunikation, media och konsumentvaror.

– Under senare år har IP-teamet på Vinge byggt upp en verksamhet som i kapacitet och kompetens är bland de ledande i landet. Vi har bland annat utsetts till IP Firm of the Year 2014 och är topprankade i Chambers and Partners. I och med att Pär ansluter till gruppen tar vi ytterligare ett viktigt kliv framåt i utvecklingen av gruppens verksamhet, särskilt i vårt erbjudande avseende den varumärkes- och designinriktade konsultationen, säger Håkan Borgenhäll, Head of IP på Vinges Stockholmskontor. 

– Jag har arbetat med Pär på tidigare byråer. Med sin långa erfarenhet av strategiskt varumärkes- och designrättsligt arbete för internationellt ledande bolag har Pär en särställning på den svenska juristmarknaden på detta område. Vinges immaterialrättsteam får nu ytterligare spets, säger Jur Dr Richard Wessman, Vinge.

Pär Leander kommer närmast från von lode advokat där han var delägare och under flera år ansvarig för byråns immaterialrättspraktik. Dessförinnan var Leander under många år delägare på MAQS Law Firm, där han var ansvarig för byråns TechMedia-grupp i Stockholm.

– Jag är väldigt glad över att nu vara en del i Vinges framgångsrika satsning på en heltäckande immaterialrättspraktik där numera även förvaltning av kundernas varumärkesportföljer ingår. Jag tror att den kommersiella nyttan med genomtänkta IP-strategier kommer att bli mycket tydligare i framtiden. Genom EU:s nya varumärkesregler stärks företagens möjligheter att skydda sina varumärken och det kommer också att bli enklare och mer kostnadseffektivt att söka skydd. Vinge har en mycket viktig uppgift här som en strategisk samarbetspartner med sitt kompletta utbud av IP-tjänster, säger Pär Leander, Vinge.

För ytterligare information;

Håkan Borgenhäll, Delägare/Head of IP, 010 614 30 30, hakan.borgenhall@vinge.se

Pär Leander, Advokat/Specialist, 010 614 01 06, par.leander@vinge.se

Ulrika Åkervall Westin, Kommunikationschef, 010 614 30 29, ulrika.westin@vinge.se
 

27 januari 2016 Om byrån

IP@vinge – seminarieförmiddag i immaterialrättens tecken

Programmet den 10 november innehöll en rad intressanta iakttagelser, såsom effekterna av ny lagstiftning på varumärkesområdet, hur arbete med licensavtal kan optimeras och hur bolag kan arbeta med upphovsrätten i den digitala miljön.
 
– Vid utformningen av seminariet fokuserade vi på rättsutvecklingens praktiska konsekvenser och immaterialrättens affärsmässiga dimension. Ambitionen var att ge konkreta förslag på hantering av olika situationer. Deltagarnas feedback vittnar om att detta koncept uppskattades. Det är förstås mycket glädjande och vi har därför beslutat att göra IP@vinge till ett återkommande event, säger Tobias Kempas, projektledare för IP@vinge och advokat i immaterialrättsteamet i Stockholm.
 
Jur. dr Stojan Arnerstål, föreståndare för Akademin för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt (IMK), vid Uppsala universitet, var moderator under dagen och gjorde en strålande insats med att hålla ihop förmiddagen till en helhet.

Ett ytterligare uppskattat inslag var Björn Borg ABs chefsjurist, Victoria Swedjemark, som tillsammans med Vinges varumärkeschef, Anette Henrysson, gav ett föredrag med tips och praktiska strategier för hantering av immaterialrättsliga värden med utgångspunkt i företagets IP-policy.

Programmet i sin helhet presenteras nedan.
 
Intresserad av att delta nästa år?
Arbetet med utformningen av nästa års IP@vinge har redan startat. Immaterialrättsteamet utvärderar löpande intressanta ämnen och idéer. Fick du inte en inbjudan till årets IP@vinge och önskar få en inbjudan nästa år? Eller har du önskemål och tips på innehåll som du vill dela med dig av? Hör av dig till oss på ip@vinge.se

Program: IP@vinge 10 november 2015
 
Jur. dr Stojan Arnerstål, föreståndare för Akademin för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt (IMK), vid Uppsala universitet inledde och var moderator under dagen.

Internet – guldgruva eller minfält?
Upphovsrätt. En diskussion om underförstådda och uttryckliga nyttjanderätter, med fokus på länkning och Copyleft. Tobias Kempas, Vinge

Licensavtal – ett samspel mellan olika rättsområden
Juridiska frågor rörande licensavtal, t ex vid förhandling och utformning av avtal eller vid tvist rörande avtalets innebörd, är beroende av kunskap inom flera rättsområden, främst immaterialrätt, konkurrensrätt och avtalsrätt. Hur optimerar du resultatet i komplexa licensavtalstvister när flera experter måste samarbeta? Richard Wessman, Vinge

Som man frågar får man svar
Hur kan du använda marknadsundersökningar för att skydda ditt varumärke?
Adam Weissbach, Vinge och Carolina Walther, Vinge

Företagets IP-policy
Tips och praktiska strategier för att skapa, upprätthålla och förädla immaterialrättsliga värden i företaget. Victoria Swedjemark, Björn Borg AB och Anette Henrysson, Vinge

Det varumärkesrättsliga reformpaketet
Den europeiska varumärkesrätten förändras. De nya bestämmelserna förväntas träda i kraft i början av 2016. En presentation av de största ändringarna och illustration av hur de kan påverka befintliga och framtida varumärkesinnehavare i Europa. Karin Virding, Vinge och Rebecka Weitzberg, Vinge

Värdet av IP hos företagen – när företagen själva får tycka till
Intressanta resultat från aktuella marknadsundersökningar på IP-området. Håkan Borgenhäll, Vinge

24 november 2015

Ny toppranking inom patentområdet

Årets Tier 1-placering grundas enligt rankinginstitutet Managing Intellectual Propertys senaste publikation ”Global Patent Ranking” på de två senaste årens utveckling och feedback från marknaden:

“Business law firm Vinge moves into tier 1 this year thanks to overwhelming positive market feedback and developments over the past two years.”

– Vi är mycket stolta över att vi klättrar i de ansedda rankinglistorna inom branschen. Det är ett trevligt kvitto på att vår satsning på att leverera förstklassig fullservicerådgivning inom immaterialrätt är lyckosam, säger Håkan Borgenhäll, ansvarig för Vinges IP grupp Stockholm. 

Håkan Borgenhäll och Ulf Dahlgren är även topprankade som individer i publikationen – IP Stars. 

18 augusti 2015 Om byrån

Vinge medverkade i förslag till ny patentlag

Bakgrunden till det nya patentlagförslaget är att regeringen i oktober 2012 tillkallade en särskild utredare med uppdrag att föreslå de författningsändringar som behövdes till följd av införandet av det enhetliga patentskyddet i EU och inrättandet av den enhetliga europeiska patentdomstolen.

Utredarens uppgift var även att lämna förslag till en ny patentlag och en ny förordning som skulle vara överskådlig och lättillgänglig. Den del av uppdraget som avsåg ett förbättrat europeiskt patentsystem skulle redovisas i ett delbetänkande.

Som en av experterna i utredningen utsågs från och med den 17 oktober 2012 advokaten Håkan Borgenhäll.

”Förslaget till den nya patentlagen innebär att strukturen ändrats helt, så att den ganska omfattande lagen blir mera lättillgänglig. Det har även gjorts en språklig modernisering. Däremot blir det inte några större ändringar av svensk patenrätt. De viktigaste ändringarna avser främst att anpassa lagen till den europeiska patenträtten, närmast i form av en tydligare överensstämmelse med EPC (European Patent Convention) men också lagändringar med avseende på det planerade nya patentskyddet i Europa (Unitary Patent Protection) och den nya patentdomstolen (Unified Patent Court).” säger Håkan Borgenhäll, delägare Vinge.

Utredningen, som har antagit namnet Patentlagsutredningen (Ju 2012:12), överlämnade den 18 juni 2013 delbetänkandet Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet (SOU 2013:48). Utredningen överlämnar nu sitt slutbetänkande Ny patentlag (SOU 2015:41). Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Länk till betänkandet:
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/04/SOU-2015_41_webb.pdf

24 april 2015 Karriär

Swedish Match snusdosor varumärkesskyddade

Därutöver fastslog hovrätten att motpartens liknande dosa gjorde intrång i varumärkesrätten och motparten förbjöds att sälja snus i sin snusdosa. Motparten har också ålagts att ersätta Swedish Matchs rättegångskostander i tingsrätten och hovrätten samt att hovrätten även fastslog att motparten är skadeståndsskyldigt för intrånget. 

I bild syns den varumärkesskyddade snusdosan.

Efter avslag i PRV övertygade Swedish Match Patentbesvärsrätten år 2009 att utformningen av en snusdosa som Swedish Match använt i över 40 år är ett varumärke och lyckades till slut efter nära 5 års kamp registrera den som ett 3D-varumärke.

I Stockholms tingsrätt hade registreringen hävts, eftersom varumärket ansågs sakna särskiljningsförmåga, men Svea hovrätt slår i sin dom i slutet av januari 2015 fast att varumärkesregistreringen för Swedish Matchs snusdosa med nedsänkt lock är giltig. Domen innebär att innehavare av kända tredimensionella produkter och förpackningar kan öka sina förhoppningar att få registrering av sådana varumärken med möjligheter att försvara dessa mot konkurrenter i domstol och samtidigt hålla kopiatörer på avstånd. Det är dock viktigt att notera att framgången för Swedish Match berodde på att bolaget kunde bevisa att formgivningen som sådan, utan produktnamn, var känd i omsättningskretsen.

Håkan Borgenhäll ledde teamet som företrädde Swedish Match.
3 februari 2015

Håkan Borgenhäll och Tobias Kempas i globalt bokprojekt om upphovsrättsprocesser

Boken är en överblick av upphovsrättsprocesser i 26 olika länder sammansatta av utvalda lokala experter. Den ska fungera som en referensguide till de olika regelverk som gäller några av världens viktigaste länder när det kommer till processer inom upphovsrätt.

”The European Lawyer Reference Series arbetar bara med särskilt utvalda och internationellt erkända advokatbyråer, som är topprankade inom sina respektive områden. Det är därför mycket glädjande att bli tillfrågad och att få bidra med Vinges expertkunskaper i detta projekt”, säger Tobias Kempas.

I bifogad pdf kan du läsa ett utdrag som innehåller förordet samt Borgenhälls och Kempas kapitel om Sverige.  

20 januari 2015

Ny toppranking för Vinges IP team

Legal Media Group är den juridiska utgivnings-divisionen på Euromoney Institutional Investor, en av världens ledande finansiella förlag. Legal Media Group publicerar marknadsledande information på nätet och i tryck om jurister, externa utövare och industriledare inom ett antal kärnverksamhetsområden inklusive internationell skatt, internationell finansiell rätt och immaterialrätt.

1 augusti 2014

Vinge utsedd till IP Firm of the Year

"På kort tid har vi byggt ut och skapat ett mycket starkt immaterialrättsligt team och därmed etablerat Vinge som en av de absolut ledande byråerna inom detta rättsområde”, avslutar Håkan.

4 april 2014

Vinge fortsätter satsning på immaterialrätt

Ulf Dahlgren är idag senior counsel och specialist på IP, med särskild inriktning på patentprocesser på Lindahl i Stockholm, där han arbetat sedan 2009. Därförinnan var han i många år verksam som delägare på RydinCarlsten.

- Vi är mycket glada över att få välkomna Ulf till Vinges växande team inom immaterialrätt, säger Håkan Borgenhäll, chef för Vinges IP-rättsgrupp på Vinge i Stockholm. Med en solid bas på cirka 15 fokuserade IP-jurister är vi i full färd med att bygga ett dedikerat team som kan erbjuda legal rådgivning inom hela spektrumet av immaterialrätt. Ulf blir en väldigt viktig komponent i arbetet med att bredda vår kapacitet och kompetens.

Ulf Dahlgren topprankas av Chambers & Partners och Legal500 och är medförfattare i ett antal internationella publikationer inom IP. Ulf är också bland annat hedersledamot i Svenska Föreningen för Immaterialrätt (SFIR) och har tilldelats utmärkelsen Award of Merit av den internationella organisationen AIPPI. Ulf ansluter till Vinges Stockholmskontor vid årsskiftet. 

För mer information, vänligen kontakta: 
Håkan Borgenhäll, chef IP-rätt, 010 614 30 30
Anna Rasin, kommunikationschef, 010 614 30 29   

3 oktober 2013