Covid-19

Situationen avseende Covid-19 har haft en väsentlig negativ påverkan på ett stort antal svenska affärsverksamheter och den har också lett till betydande fluktuationer på finansiella marknader. Vi har samlat ihop ett antal frågor och svar som vi ofta stöter på i vår verksamhet för att hjälpa företag att navigera rätt i denna situation. 

Arbetsrätt

Vad gäller avseende sjuklön?

I vanliga fall går arbetsgivaren in och betalar 80 % av lönen fram till den 14:e dagen (sjuklön), med ett avdrag motsvarande ungefär en dags lön (karensavdrag). Från dag 15 och framåt betalas ersättning till arbets-tagaren av staten.

I den aktuella situationen och för att undvika att anställda med Covid-19 smittar andra har den svenska regeringen beslutat att anställda kan få ersättning från staten för det lagstadgade karensavdraget och att arbetsgivare som tar kostnaden för sjuklönen under perioden fram till den 14:e dagen också ska få ersättning från staten (för perioden 1 augusti till 31 december 2020 endast i den utsträckning arbetsgivarens kostnader avseende sjuklön är högre än vad som skulle kunna anses vara normalt). Därutöver kommer anställda att krävas på sjukintyg först efter 21 dagar (i normala fall krävs detta redan efter sju dagar).

Vad innebär det nya systemet för korttidspermittering?

Regeringen har antagit ny lagstiftning som innebär att om fackföreningar/ arbetstagare och en arbetsgivare kan komma överens om att minska arbetstiden med antingen 20, 40 eller 60 % så ska arbetsgivaren ha rätt att minska lönen till arbetstagarna med 4, 6 eller 7,5 % och därmed bli kompenserade av staten med en del av lönesumman. Ersättningen från staten är möjlig att få upp till en månadslön om 44000 kronor. Stödet kommer att vara begränsat till en period om sex månader, men perioden kan komma att utökas med ytterligare tre månader. Lagen är avsedd att
hjälpa enskilda arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas. För att kunna söka stöd måste arbetsgivarens verksamhet vara livskraftig sett ur ett långsiktigt perspektiv och det är arbetsgivaren som ska göra sannolikt att villkoren för stöd är uppfyllda. Företag som genomför eller har genomfört aktieutdelningar eller andra liknande utbetalningar kan komma att få avslag på sina ansökningar av Tillväxtverket.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 7 april 2020, men kommer att kunna utnyttjas retroaktivt från och med den 16 mars 2020. Bestäm-melsernakommer att gälla under hela 2020. Regeringen har tidigare antagit en förstärkning av bestämmelserna om stöd vid korttidsarbete som möjliggjorde för arbetsgivare att minska arbetstagarnas arbetstid med 80 %. Löneminskningen skulle i sådana fall uppgå till 12 %. Förstärkningen gällde i tre månader från och med den 1 maj 2020.

Arbetsgivaravgifter & skatter

Finns det någon lättnad avseende arbetsgivaravgifter?

Nya tillfälliga regler har införts som innebär en nedsättning av arbets-givaravgifterna så att endast ålderspensionsavgifter behöver betalas. Efter nedsättning uppgår avgifterna till ca 10 % istället för ca 31 %. Nedsättningen är tillgänglig för upp till 30 anställda per företag och i förhållande till den del av den anställdes lön som inte överstiger 25 000 kronor. Reglerna tillämpas på löner som betalas under perioden 1 mars 2020 – 30 juni 2020.

En liknande lättnad för de som är egenföretagare har också antagits.

Regeringen har den 21 september 2020 i budgetpropositionen för 2021 presenterat förslag på tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer mellan 19 och 23 år. Förslaget innebär att endast ålders-pensionsavgiften och 9/20 av övriga avgifter ska betalas på ersättningar upp till 25 000 kronor per kalendermånad. Efter nedsättningen uppgår avgifterna till ca 20 %. Förslaget föreslås träda i kraft 1 april 2021 och gälla till och med 31 mars 2023.

Finns andra tillgängliga lättnader?

Riksdagen har även antagit en tillfällig ändring av reglerna för period-iseringsfonder för egenföretagare och personer som äger andelar i svenska handelsbolag. De nya bestämmelserna innebär att 100 % av det beskatt-ningsbara resultatet för 2019 upp till 1 miljon kronor kan allokeras till en periodiseringsfond som sedan kan utnyttjas för kvittning mot framtida förluster. Reglerna tillämpas på beskattningsår som avslutas under 2019.

I budgetpropositionen för 2021 har regeringen även presenterat förslag på tillfällig skattereduktion för investeringar. Förslaget innebär, i korthet, en tillfällig skattereduktion om 3,9 % av anskaffningsvärdet på inventarier anskaffade under perioden 1 januari 2021 t.o.m. 31 december 2021. För att erhålla skattereduktionen krävs att inventarierna innehas under viss tid. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och ska då gälla för köp av inventarier retroaktivt under kalenderåret 2021.

Kan företag skjuta upp några skatter eller sociala avgifter?

För att mildra tillfälliga likviditetsproblem som företag upplever till följd av Covid-19 har nya tillfälliga regler införts som ger möjlighet att skjuta upp vissa skattebetalningar. De nya reglerna trädde i kraft den 30 mars 2020, men kan tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2020.

Dessutom kan mervärdesskatt som räknas på årsbasis från och med den 27 december 2019 till och med den 17 januari 2021 också skjutas upp. Anståndet kan beviljas i upp till tolv månader. En kostnadsränta på f n 1,25 % (per 12-månadersperiod) och en anståndsavgift på 0,2 % per påbörjad kalendermånad tas ut på beviljat anståndsbelopp fram till och med förfallomånaden. Anståndsavgift kommer dock inte att tas ut under de första sex månaderna. Kostnadsräntan och anståndsavgiften är inte avdragsgilla. Anstånd med betalning kan användas av alla företag under förutsättning att företaget inte har väsentliga skatteskulder eller missköter sin ekonomi.

Skyldigheten att lämna in skattedeklarationer varje månad gäller även om företagen har beviljats anstånd med betalning.

Företagsförsäkring

Täcker företagsförsäkringar skador till följd av situationen avseende Covid-19?

Villkoren för företagsförsäkringar på den svenska marknaden tar typiskt sett sikte på att ersätta avbrott i verksamheten som beror på egendomsskador. Med andra ord täcker sådana villkor generellt sett inte förekomsten av smittspridning, men villkoren kan ibland innehålla bestämmelser avseende avbrott som beror på barrikader eller liknande avspärrningar uppsatta av polis eller räddningstjänst. Vissa företag kan även ha tecknat särskilda epidemiavbrottsförsäkringar eller tilläggsförsäkringar som avser epidemiavbrott. Dessa försäkringar täcker i regel sådana avbrott som beror på att myndighet med stöd i lag ingriper mot verksamheten för att hindra spridning av en smittsam sjukdom. Vad som gäller bör dock utredas i varje enskilt fall utifrån hur de aktuella försäkringsvillkoren är utformade. 

Avtalsrättsliga förpliktelser och force majeure

Utgör situationen med Covid-19 force majeure under våra väsentliga avtal?

Många företag granskar sina väsentliga avtal för att kunna avgöra om den nuvarande situationen utgör force majeure. Epidemier, såsom Covid‑19, kan under vissa omständigheter betraktas som händelser som utgör force majeure. Enligt svensk rätt kan det finnas ytterligare grunder att åberopa i frånvaro av en force majeure-klausul eller när en sådan klausul inte kan åberopas. En helhetsbedömning av det relevanta avtalet måste dock göras utifrån alla omständigheter i det enskilda fallet. I artikeln Möjliga avtalsrättsliga invändningar enligt svensk rätt till följd av Covid-19 på vinge.se går det att läsa mer om detta. 

Kundrelationer

Vad kan vi göra om vi förväntar oss att en kund kommer att stå inför likviditetsproblem?

Betalningar för leveranser till kunder som kan förväntas stå inför likviditetsproblem bör säkras – om detta inte är möjligt är det rekommenderat att se över möjligheterna att stoppa leveransen, om tillgången till redan levererade varor kan begränsas eller om varorna kan tas tillbaka. Beroende på kundens ekonomiska svårigheter och avtalets innehåll kan det vara möjligt att kräva förskottsbetalning eller säkerhet för ytterligare leveranser. Om det finns någon konkursrisk är det viktigt ta de tvingande reglerna om återvinning i konkurs i beaktande avseende ett sådant upplägg. 

Leverantörsrelationer

Om det finns tecken på att en leverantör står inför ekonomiska svårigheter är det viktigt att säkerställa nödvändiga leveranser och att inte betala för varor och tjänster som riskerar att inte kunna levereras, till exempel att ställa som krav att betalning endast kommer att ske vid full leverans av varorna och/eller att försöka hitta alternativa leverantörer. 

Compliance

Vikten av fortsatt fokus på compliance – och nya risker – i en tid av kris

Ett stort antal företag och anställda kommer sannolikt påverkas kraftigt av Covid-19 och dess följdeffekter. De nya utmaningar som uppstår i samband med krisen kommer bland annat att påverka företagens compliance-risker, vilka sannolikt kommer förändras, och i viss mån öka. Anställda som arbetar under press, och som kanske är rädda för att förlora sina jobb, kan komma att ta genvägar för att möta uppställda prestationskrav. Det finns en risk för att oegentligheter (såsom bland annat bedrägeri, förskingring och mutbrott) kan öka när personer befinner sig i ekonomiska eller andra svårigheter. Samtidigt kan social distansering och reserestriktioner medföra att det blir svårare att övervaka efterlevnaden av lagar och regler.

När länder och marknader så småningom börjar öppna upp för ökad affärsverksamhet är det troligt att företag och anställda kommer att ha ett stort intresse av att snabbt få igång sin försäljning av varor och tjänster. Detta kan skapa incitament för att kringgå processer och regelverk och vidta förhastade åtgärder. Covid-19 kommer dock sannolikt inte att vara effektivt som försvar för ett företag som har brutit mot antikorruptionsregler och andra lagar, eller för en anställd som har varit inblandad i oegentligheter. För att i dagsläget på bästa sätt skydda företaget och dess anställda bör man göra en bedömning av vilka eventuella nya compliance-risker som har uppkommit i pandemins spår. Vidare kan även tidigare identifierade risker behöva omvärderas och de åtgärder som implementerades innan pandemiutbrottet kan behöva uppdateras för att möta en eventuellt ökad riskexponering. För att säkerställa att anställda och affärspartners är väl förberedda inför nya risker kan det exempelvis vara nödvändigt att erbjuda en uppdaterad utbildning som är särskilt anpassad till de nya, eller omvärderade, risker som identifierats som en följd av pandemin.

Företag bör dessutom påminna sina anställda och affärsrepresentanter om att de fortfarande ska agera i enlighet med befintliga rutiner, trots att vi befinner oss i en svår situation. Detta budskap bör komma från ledningen, för att understryka vikten av integritet och regelefterlevnad i hela organisationen. Anställda och affärsrepresentanter bör uppmuntras att ställa frågor när de ställs inför svåra beslut och det rekommenderas att en rapporteringskanal där anställda och affärspartners anonymt kan anmäla misstankar om oegentligheter finns tillgänglig.

I kristider är det särskilt viktigt att upprätthålla interna rutiner och att identifiera och hantera nya risker. När oegentligheter begås inom ramen för ett företags verksamhet kan det leda till kännbara böter och förverkande av vinst, uteslutande från offentlig upphandling och negativ publicitet. Straffansvaret för berörda individer – anställda, företagsledning och styrelse – inkluderar böter och fängelse. Trots alla förändringar som Covid-19 har medfört, är ansvaret för hur affärsverksamheten bedrivs oförändrat.  

Fastigheter

Kan hyror för kommersiella lokaler sänkas eller undvikas?

Både hyresvärdar och hyresgäster tittar på den potentiella påverkan som situationen avseende Covid-19 har på deras kommersiella hyresavtal. Det kan diskuteras huruvida hyresgästens skyldighet att betala hyran kan påverkas av situationen med hänvisning till att den faller inom någon force majeure-klausul som finns i avtalet, huruvida hyran kan sänkas med hänvisning till 36 §avtalslagen eller om hyran kan sättas ner med hänvisning till bestämmelser i jordabalken eller allmänna principer inom avtalsrätten. Om detta prövas av domstolarna kommer svaret troligen att variera beroende på ett antal omständigheter, särskilt innehållet i det relevanta avtalet och förekomsten och innehållet i regeringens eller lokala myndigheters begränsningar som påverkar användningen av lokalerna.

För branscher som är särskilt drabbade (exempelvis hotell-och restaurangsektorn) har regeringen tidigare antagit en förordning om statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran (SFS 2020:237). I korthet innebär förordningen att staten bär 50 % av en hyresnedsättning, dock maximalt upp till 25% av den ursprungliga fasta hyran. På så vis blir alltså en hyressänkning rabatterad för hyresvärden. Stödet gällde för perioden 1 april –30 juni 2020 och kunde sökas i efterhand, så länge en särskild överenskommelse om rabatt på hyran ingåtts mellan hyresgästen och hyresvärden innan den 30 juni 2020. Stödet kunde sökas genom utvalda länsstyrelser mellan den 1 juli och den 31 augusti 2020.

Finansiering

Vilka åtaganden i våra finansiella arrangemang bör vi bevaka särskilt noga?

Företag med finansieringsupplägg bör noga bevaka att de uppfyller de finansiella nyckeltal (s.k. financial covenants) som återfinns i deras avtal. Exempelvis mäts finansiella nyckeltal vanligtvis kvartalsvisa eller halvårsvis baserat på vissa ratios. Brott mot finansiella nyckeltal kan identifieras före, på eller efter det relevanta testdatumet. Finansiella nyckeltal kan antingen vara sådana som ska vara uppfyllda kontinuerligt (s.k. maintenance covenants) eller sådana som ska vara uppfyllda om vissa händelser inträffar, till exempel vid nyupplåning (s.k. incurrence covenants). De senare är ovanliga i svenska kreditavtal men vanligare i obligationsvillkor.

Vad kan göras om brott mot finansiella nyckeltal förväntas uppstå?

Eventuella proformajusteringar (som kan vara både negativa och positiva för förmågan att uppfylla de finansiella nyckeltalen) i förhållande till synergier, förvärv, avyttringar etc. bör övervägas om en överträdelse förväntas uppstå. Kostnader etc. som uppkommer till följd av eller för att hantera konsekvenser av Covid-19 kan anses vara extraordinära poster som kan läggas tillbaka till EBITDA. Det är viktigt att vara medveten om att definitioner kan inkludera tak och/eller andra begränsningar i förhållande till extraordinära poster.

Vissa finansieringsupplägg innefattar bestämmelser om så kallade ”equity cures”, dvs. ett förutbestämt sätt för att åtgärda brott mot finansiella nyckeltal inom en viss tid efter det att brott inträffar. Dessa kräver vanligtvis att ytterligare aktiekapital eller efterställd finansiering tillskjuts.

Vilka andra bestämmelser i våra låneavtal bör vi bevaka?

MAC-klausuler, där ”MAC” står för material adverse change (väsentlig negativ förändring) är vanliga i finansieringsavtal och syftar generellt till att tillämpas på en händelse eller händelser som sannolikt kommer att påverka förmågan att erlägga ränta och amorteringar när de förfaller eller på annat sätt försämrar låntagarens finansiella ställning. Historiskt sett har MAC-klausuler sällan använts för att säga upp lån, men effekterna av Covid-19 kan potentiellt förändra denna praxis.

Finansieringsupplägg innefattar ofta uppsägningsmöjligheter i samband med (i) insolvens och insolvensförfaranden (och kan gälla inte bara för låntagaren utan även för andra koncernbolag) och (ii) upphörande av verksamhet, vilket innebär att det kan innebära en uppsägningsgrund om låntagaren eller ett koncernföretag upphör att bedriva verksamhet. Detta kan vara särskilt relevant för företag som bedriver verksamhet som är mer påverkad av Covid-19, såsom resebranschen eller hotell- och restaurangbranschen.

Bestämmelser om s.k. ”cross default” eller ”cross acceleration” är vanliga i finansieringsavtal. I korthet innebär cross default-klausuler att om uppsägningsgrund uppstår i ett annat finansieringsupplägg så kan det trigga även en uppsägningsgrund enligt det aktuella avtalet. En cross acceleration-klausul innebär att den andra borgenären måste ha sagt upp det andra lånet i förtid.

Finns det situationer då en långivare inte måste uppfylla sin skyldighet att tillhandahålla finansiering?

Avtal avseende finansieringsupplägg innehåller ofta klausuler om force majeure och s.k. ”market disruption” som kan behöva övervägas eftersom dessa kan påverka långivarnas skyldigheter att tillhandahålla de tjänster som följer av finansieringsavtalet. 

Bolagsrätt och kapitalmarknad

Kan vi hålla årsstämma och vilka åtgärder måste bolag vidta för att förhindra smittspridning?

Utbrottet av Covid-19 har aktualiserat frågan om fysisk närvaro vid stundande årsstämmor. Regeringens förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar (maximalt 50 personer) ska även fortsatt iakttas så långt möjligt, även om en årsstämma formellt normalt inte träffas av förbudet. Förbudet måste förstås i ljuset av dess övergripande syfte att förhindra smittspridningen och ses som vägledande för vad som är lämpligt. Enligt de allmänna råd som publicerats av Folkhälsomyndigheten så ska åtgärder vidtas för att förhindra smittspridning och bland annat ska, om möjligt, möten skjutas upp om mötet kräver att deltagarna träffas på samma plats eller istället genomföras digitalt. Detta gäller även bolag och föreningar som anordnar stämmor. Andra åtgärder för att förhindra smittspridning kan vara att markera avstånd på golvet där köer bildas och erbjuda möjlighet till handtvätt med tvål och vatten. Det är värt att poängtera att bolag enligt aktiebolagslagen måste hålla årsstämma för godkännande av räkenskaperna för 2019 senast den 30 juni 2020. Att skjuta upp årsstämman fram till slutet av juni kan således vara ett alternativ att överväga.

Ny lag för att få ned antalet fysiska deltagare på årsstämmorna

Sveriges riksdag har den 3 april 2020 beslutat att anta en tillfällig lagändring i syfte att få ned det fysiska deltagarantalet på stämmor. Lagändringen möjliggör för styrelsen att utan föreskrift i bolagsordningen genomföra förhandsröstning (s.k. poströstning där röster lämnas in i förväg till bolaget genom post/e‑post) respektive fullmaktsinsamling (där bolaget förifyllt vem som ska agera ombud). Lagen trädde ikraft den 15 april 2020 och tillämpas på bolagsstämmor som genomförs efter ikraftträdandet oavsett tidpunkt för kallelse. Mot bakgrund av sänkningen av mötesbegränsningstaket till 50 personer och Folkhälsomyndighetens senaste anvisningar väntas ytterligare en tillfällig lag träda i kraft den 1 juni 2020 och som möjliggör att bolagsstämmor genomförs helt utan fysisk närvaro genom att göra det möjligt för styrelsen att bestämma att förhandsröstning ska vara obligatorisk. De nya reglerna kan tillämpas på alla bolagsstämmor som genomförs efter ikraftträdandet oavsett tidpunkt för kallelse. Mer information kan ni hitta på vinge.se i artikeln Uppdatering gällande konsekvenserna av Covid-19 för kommande årsstämmor.

Särskilda tillämpningsföreskrifter med anledning av Covid-19 avseende Svensk kod för bolagsstyrning

I Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) återfinns krav beträffande föravisering av stämmotidpunkt (punkt 1.1), styrelseledamöters närvaro vid års‑ och bolagstämma (punkt 1.2) samt om framtagande av förslag till ordförande vid årsstämma (punkt 1.3). Med anledning av de åtgärder som vidtas för att begränsa den pågående smittspridningen har Kollegiet för svensk bolagsstyrning (”Kollegiet”) beslutat att ovan nämnda tre punkter i Koden inte behöver tillämpas under rådande omständigheter och det utgör inte heller någon avvikelse från Koden om dessa tre punkter inte tillämpas. Denna tillämpningsföreskrift gäller under hela år 2020. Värt att notera är att Kollegiets tillämpningsföreskrift inte påverkar styrelsens och VD:s skyldighet att vid årsstämman ha beredskap för att kunna lämna upplysningar till aktieägarna och fatta erforderliga beslut.

Vilka övriga åtgärder bör vidtas inför årsstämmorna?

Utöver ovanstående bör noterade bolag fortsatt i största möjliga mån vidta lämpliga åtgärder för att förhindra smittspridning genom att begränsa antalet fysiska deltagare vid årsstämman. Föreslagna åtgärder är bland annat att meddela att varken mat eller förfriskningar kommer serveras på årsstämman och att VD‑anförandet ställs in eller kortas ner kraftigt. Bolag kan också välja att sända årsstämman via videolänk eller att göra VD‑anförandet tillgängligt för aktieägare på sin webbplats.

När måste information avseende Covid-19 offentliggöras?

Noterade bolag har en kontinuerlig skyldighet att omedelbart avslöja insiderinformation, dvs. information av specifik natur som, om den offentliggjordes, sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på bolagets aktiekurs. Effekterna av Covid-19 på verksamheten och lönsamheten kan potentiellt betraktas som sådan information. Detta kan till exempel vara aktuellt om delar av företagets verksamhet måste avbrytas eller ett betydande avtal avslutas. Om företagets resultat mer generellt påverkas negativt av Covid-19 måste det också övervägas om det är nödvändigt att göra en vinstvarning. I detta avseende är det viktigt att överväga om resultaten kommer att avvika väsentligt från vad företaget tidigare har meddelat.

Företagsförvärv

Hur har Covid-19 påverkat och förväntas påverka M&A-processer?

M&A-processer har påverkats i stor utsträckning av Covid-19. Framförallt har företagsvärderingar blivit allt svårare, vilket har lett till att förhandlingar i pågående affärer saktat ner eller att transaktioner i sin helhet skjutits upp, alternativt avbrutits helt. Att det även varit svårt att säkra lånefinansiering för köpeskillingar har dämpat aktiviteten ytterligare. M&A-aktiviteten ser inte ut att avstanna helt på grund av Covid-19 utan vissa sektorer kommer troligen istället kunna dra fördel av krisen. För kapitalstarka aktörer kan lägre aktiekurser leda till goda förvärvsmöjligheter.

Bland annat har marknaden för M&A-försäkringar påverkats. Försäkringsgivare är dock fortsatt villiga att erbjuda försäkringar men vissa med undantagsklausuler för Covid-19 och dess påverkan. Särskilda financing-out villkor och tilläggsköpeskillingar i form av earn-outs är också att vänta. Ytterligare delar av M&A-processen så som due diligence-arbete, regulatoriska frågor och conditions precedent påverkas också av utbrottet av Covid-19 vilket ni kan läsa mer om på vinge.se i artikeln M&A i Sverige och effekten av Covid-19.

Kontroll av företagskoncentrationer

Hur påverkar Covid-19 anmälningsprocessen avseende företagskoncentrationer?

Utbrottet av Covid-19 och de statliga åtgärder som vidtagits för att begränsa spridningen påverkar konkurrensmyndigheter runt om i världen. De flesta konkurrensmyndigheter genomför fortfarande koncentrationskontroller och accepterar anmälningar, men har justerat sina arbetssätt. Flera myndigheter har personal som arbetar på distans och fysiska möten genomförs inte längre. Inlämningen av handlingar som vanligtvis sker fysiskt har ersatts av nya elektroniska inlämnings-system. I vissa jurisdiktioner har prövningsfristerna också avbrutits.

Tidplanen för inlämning av anmälan och konkurrensmyndigheternas prövning kan förväntas vara längre än vanligt. I synnerhet kan svårigheter med att få feedback från tredje man (dvs. konkurrenter och kunder) i samband med marknadsundersökningar orsaka förseningar i prövningsprocessen. Med anledning av detta kan konkurrensmyndigheter komma att i allt större utsträckning använda den fulla prövningsfristen eller förlänga fristen i den utsträckning det är möjligt, t.ex. genom att förklara anmälningar ofullständiga eller skicka informationsförfrågningar som stannar klockan.

EU-kommissionen uppmuntrar parterna till företagskoncentrationer att fördröja anmälningar i den mån det är möjligt. Bidragande orsaker till detta är de svårigheter som Kommissionen står inför när det gäller att samla in information från tredje parter och begränsad tillgång till information och databaser för Kommissionens anställda, som alla arbetar hemifrån. Trots detta accepterar och prövar Kommissionen för närvarande icke-komplexa anmälningar och har även återupptagit sin prövning av komplexa ärenden. Kommissionen kan dock komma att vara mindre villig att acceptera formella anmälningar i fall som kräver mer komplicerade undersökningar eller detaljerad feedback från marknaden.

Inom EU varierar de nationella konkurrensmyndigheternas strategier mellan olika jurisdiktioner. Som nämnts ovan har prövningsfrister för koncentrationskontroller avbrutits i några få jurisdiktioner, t.ex. Danmark, Frankrike och Spanien. I Sverige har Konkurrensverket inte meddelat några ändringar avseende hur verksamheten bedrivs.

I USA har konkurrensmyndigheten (Federal Trade Commission) förklarat att ett tidigt upphörande av fullföljdsförbudet enligt Hart-Scott-Rodino Act kommer att ges på en mer begränsad basis och senare i processen än tidigare. De amerikanska konkurrensmyndigheterna har också meddelat att de förväntar sig att revidera befintliga tidplaner för komplexa transaktioner.

Vad bör företag tänka på avseende anmälningar om företagskoncentrationer under denna ovissa period?

Konkurrensmyndigheterna står inför utmaningar utan motstycke på grund av utbrottet av Covid-19. Situationen och gällande statliga åtgärder kan förändras snabbt i varje jurisdiktion. Mot denna bakgrund är det viktigt att noga följa utvecklingen i de jurisdiktioner där anmälningar om koncentrationskontroll är tänkta att lämnas in, då betydande förseningar kan vara att vänta. Det är viktigt att se till att dessa potentiella problem beaktas i transaktionsdokument, t.ex. beträffande tidsfrister för inlämning av anmälan till konkurrensmyndigheter eller eventuella bestämmelser om avtalets slutdatum, s.k. “longstop”.

Offentlig upphandling

För alla brådskande behov som uppkommit på grund av situationen avseende Covid-19 kan myndigheter, regioner, kommuner och andra enheter som omfattas av reglerna om offentlig upphandling ingå avtal med leverantörer direkt utan att genomföra ett formellt anbudsförfarande. Detta beror på ett undantag i lagstiftningen om offentlig upphandling som kan åberopas om köpet är absolut nödvändigt på grund av en synnerligen brådskande situation som orsakats av oförutsedda händelser och där det inte finns tid att genomföra ett formellt anbudsförfarande.

Företagsrekonstruktion

Skulle det vara bättre om vi rekonstruerade företaget?

För företag som har likviditetsproblem på grund av den nuvarande situationen kan en företagsrekonstruktion vara ett alternativ. Syftet med en företagsrekonstruktion är att ge ett företag som har ekonomiska problem en viss lättnad för att kunna hantera den finansiella situationen. På detta sätt kan företaget undvika att behöva likvideras eller försättas i konkurs.

För att inleda en företagsrekonstruktion måste företaget lämna in en ansökan till domstolen som bland annat ska ange orsakerna till betalningssvårigheterna och en redogörelse för hur gäldenären avser att verksamheten skall bedrivas i fortsättningen.

Genom domstolens beslut att inleda företagsrekonstruktion av företag erhåller företaget uppskov med betalning av alla fordringar utan säkerhet som uppstod innan beslutet. Företagets borgenärer hindras från att inleda verkställighetsåtgärder mot företaget, inklusive ansökan om konkurs avseende sådana skulder. Dessutom kan parterna som ingått avtal med företaget inte säga upp avtalen på grund av faktiska eller förväntade betalningssvårigheter. Lönerna till företagets anställda kan täckas av den nationella lönegarantin även om garantin är begränsad till en viss period och till ett maxbelopp. När det gäller skatt som huvudsakligen har uppkommit före dagen för ansökan om att inleda företags-rekonstruktion är sådan skatt en del av fordringarna utan säkerhet och kommer därför också att ingå i ett eventuellt framtida förfarande avseende ackord.

Under företagsrekonstruktionen har företaget också möjlighet att förhandla om en ackordsuppgörelse med sina borgenärer. En uppgörelse innebär att företagets fordran som saknar säkerhet och som fanns vid tidpunkten för domstolens beslut kan reduceras till en nivå som företaget kan hantera att betala. Ett ackordsavtal verkställs genom ett domstolsbeslut och är bindande för alla berörda borgenärer.

En företagsrekonstruktion kan avslutas av domstolen, antingen om syftet med företags-rekonstruktionen har uppnåtts, eller om det bedöms att företagsrekonstruktionen inte kan lyckas.

Statliga stödåtgärder

Vilka stödåtgärder har regeringen antagit?

Ett antal initiativ har presenterats av den svenska regeringen, Finansinspektionen (FI) och Riksbanken för att undvika kreditförsörjningsproblem och för att stödja affärer. Dessa innefattar bland annat:

  • Riksbanken har ställt 500 miljarder kronor till förfogande för lån till de svenska bankerna för att användas för utlåning till svenska icke-finansiella företag.
  • Riksbankens köp av värdepapper för upp till 300 miljarder kronor till 30 juni 2021. Inköpen kommer vid behov att inkludera statliga och kommunala obligationer, säkerställda obligationer och värdepapper emitterade av icke-finansiella företag. Riksbanken inledde de utökade köpen av statsobligationer den 18 mars samt av säkerställda obligationer den 25 mars. Från och med 2 april inleddes köp av företagscertifikat utgivna i svenska kronor av svenska icke-finansiella företag. Från och med 27 april 2020 kommer Riksbanken köpa obligationer utgivna av svenska kommuner, regioner samt Kommuninvest i Sverige AB. Under veckan som startar med den 14 september 2020 kommer Riksbanken att börja köpa företagsobligationer.
  • Ett bidrag på 3 miljarder kronor till det statligt ägda Almi Företagspartner som ska användas för lån till små och medelstora företag.
  • Regeringen har den 23 april 2020 beslutat att ändra kraven för Almi Invest för att underlätta investeringar i nya och befintliga innovativa företag. Kravet på privat medfinansiering justeras ner till 30 procent per den 1 maj 2020, vilket möjliggör för Almi Invest att ta en större del av investeringarna.
  • Utökningen av Svensk Exportkredits (SEK) låneramavtal från 125 miljarder till 200 miljarder kronor för att användas för lån till svenska exportföretag.
  • Utvidgningen av Exportkreditnämndens (EKN) garantiram, från 450 miljarder till 500 miljarder kronor. Liksom under finanskrisen 2008 förutser EKN en ökad efterfrågan på exportkreditgarantier till följd av Covid-19-krisen. EKN har även förbättrat möjligheten till rörelsekrediter för små och medelstora företag, introducerat en ny garanti för rörelsefinansiering av stora företag samt introducerat en ny garanti för underleverantörer till exportföretag.
  • Staten garanterar 70 % av nya banklån på upp till 75 miljoner kronor i varje enskilt fall till små och medelstora företag som fått ekonomiska svårigheter till följd av situationen avseende Covid-19, men som annars är livskraftiga.
  • Den 16 mars 2020 beslutade FI:s styrelse att sänka det kontracykliska buffertvärdet med 2,5 procentenheter och fastställer det till 0 procent. Åtgärden görs i förebyggande syfte, för att motverka kreditåtstramningar till följd av den senaste utvecklingen av coronaviruset och spridningen av Covid-19 och dess effekter på samhällsekonomin. Det nya buffertvärdet ska tillämpas från och med den 16 mars 2020. FI räknar med att inte ändra den nya buffertnivån de närmsta tolv månaderna. Det innebär att en eventuell efterföljande höjning inte förväntas börja gälla förrän tidigast i mars 2022.
  • I ett pressmeddelande den 16 mars 2020 meddelade FI att myndigheten tillfälligt kommer att tillåta att banker underskrider kravet på likviditetstäckningskvot (LCR) för enskild valuta och för totala valutor. Syftet med denna tillsynsåtgärd är att inte begränsningar i likviditetskravets utformning ska försvåra en sund finansieringsverksamhet för bankerna i det aktuella läget.
  • FI:s styrelse har beslutat att det förslag om amorteringsundantag som kommunicerades den 2 april ska börja gälla från och med den 14 april 2020. Det innebär att banker nu har möjlighet att ge både nya och befintliga bolånetagare undantag från kravet på amortering. Undantaget gäller amorteringsbetalningar fram till och med 31 augusti 2021. För nya bolånetagare gäller att banken i sin kredit-bedömning vid lånetillfället ska se till att det finns utrymme för amortering även om undantag medges.
  • Den 26 mars 2020 beslutade Riksbanken att möjliggöra för kreditinstitut, som står under tillsyn av FI, att tillfälligt bli penningpolitiska motparter till Riksbanken under särskilda villkor. Dessa institut kommer att få delta i programmet för vidareutlåning till icke-finansiella företag.
  • Den 19 mars 2020 beslutade riksdagen om kreditgarantier till ett värde av 5 miljarder kronor till flygbolag som den 1 januari 2020 hade ett svenskt tillstånd att bedriva kommersiell verksamhet inom luftfart. Av dessa ska 1,5 miljarder kronor gå till Scandinavian Airlines (SAS).
  • Riksbanken erbjuder bankerna att veckovis låna pengar utan en övre beloppsbegränsning mot säkerhet med tre och sex månaders löptid till en ränta motsvarande reporäntan.
  • För att stärkta tillgången till likviditet i US dollar erbjuder Riksbanken 60 miljarder dollar till penningpolitiska motparter mot säkerhet. Detta gäller från den 19 mars 2020 till den 18 september 2020.
  • Riksbanken har vidtagit åtgärder för att lätta på kraven på säkerhet vid lån från Riksbanken, exempelvis i förhållande till möjligheten att använda säkerställda obligationer. Detta meddelades i ett pressmeddelande den 19 mars 2020.
  • Riksbanken har beslutat att från och med den 18 mars 2020 sänka räntan på utlåningsfaciliteten från 0,75 procentenheter över reporäntan till 0,2 procentenheter över reporäntan. Riksbanken har beslutat att från och med den 2 juli 2020 sänka räntan ytterligare till 0,1 procentenheter över reporäntan.
  • Den 22 juni 2020 trädde lagen (2020:548) om omställningsstöd och förordningen (2020:552) om omställningsstöd ikraft. Lagen och förordningen innehåller bestämmelser om ekonomiskt stöd till företag vars nettoomsättning har minskat i större omfattning till följd
    av spridningen av Covid-19. I korthet innebär detta att företag vars nettoomsättning har minskat med mer än 30 % i mars och april 2020 jämfört med mars och april 2019 och nedgången i nettoomsättning så gott som uteslutande är orsakad av effekterna av spridningen av covid-19, under vissa förutsättningar kan få stöd som motsvarar en andel av företagets fasta kostnader för mars och april 2020. Med fasta kostnader avses exempelvis kostnader för hyra, leasing, licensavgifter och räntor. Fysiska och juridiska personer som bedriver närings-verksamhet i Sverige och som är registrerade för F-skatt kan omfattas av stödet. Kravet på F-skatt gäller inte privat-bostadsföretag och de stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som inte är skattskyldiga. Sista dagen att ansöka om omställningsstöd var den 1 september 2020.
  • På grund av pandemins fortsatta skadeverkningar på företag har dock regeringen förlängt omställningsstödet till månaderna maj, juni och juli 2020. För beviljande av stöd för maj 2020 krävs att företaget har haft ett omsättningstapp på mer än 40 % jämfört med maj 2019. För att stöd ska beviljas för juni och juli 2020 krävs att företaget haft ett omsättningstapp på mer än 50 % jämfört med juni och juli 2019. Förlängningen, som har godkänts av EU-kommissionen, träder i kraft den 19 oktober 2020. Ansökan om omställningsstöd för månaderna maj, juni 2020 och juli är öppen mellan den 19 oktober och den 30 november 2020 och görs via Skatteverket. Regeringen arbetar för närvarande med en ansökan till EU-kommissionen för att kunna höja maxbeloppet även för juni och juli 2020 vad avser de allra största företagen.
  • Vidare har regeringen beslutat om ett nytt ekonomiskt stöd som ska beviljas egenföretagare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av Covid-19. Stödet kommer att beräknas som en andel av omsättningstappet under perioden mars till juli 2020 jämfört med motsvarande period 2019. För mars och april 2020 ska den sammanlagda nettoomsättningen ha minskat med mer än 30 %, för maj 2020 ska nettoomsättningen ha minskat med mer än 40 % och för juni och juli 2020 ska den sammanlagda nettoomsättningen ha minskat med mer än 50 %.
  • Riksbanken har beslutat att sänka det räntetillägg som utgår om kravet på vidareutlåning till företag inte uppfylls, från 0,20 till 0,10 procentenheter.
  • Riksbanken har beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 0 procent.
  • Regeringen har beslutat att det statliga kreditgarantiprogrammet, med syfte att stödja små och medelstora företag som på grund av coronaviruset fått ekonomiska svårigheter, förlängs året ut. Kredit-garantier om sammanlagt högst 100 miljarder kronor får ställas ut till kreditinstitut som bedriver verksamhet i Sverige för lån till i första hand små och medelstora företag som på grund av det nya corona-viruset fått ekonomiska svårigheter, men som i övrigt bedöms vara livskraftiga.

Ytterligare stödåtgärder har också vidtagits, dessa inkluderar bland annat följande:

  • Kommuner och regioner kommer att kompenseras för extraordinära kostnader inom hälso- och sjukvården med anledning av utbrottet av Covid-19. Vidare kommer vissa särskilt påverkade myndigheter, dvs. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, att erhålla ytterligare tillskott.
  • Kultursektorn och idrottsrörelsen får en miljard kronor i extra stöd på grund av de ekonomiska konsekvenser som drabbat sektorerna till följd av det nya coronavirusets spridning. Medlen till kulturen, 500 miljoner kronor, kommer att tilldelas verksamheter som förlorar intäkter till följd av begränsningen av offentliga tillställningar. De som ska kunna få stöd är både stora och små aktörer som är verksamma inom kulturområdet. Organisationsform ska inte spela någon roll för att kunna få stöd. Medlen till idrotten, 500 miljoner kronor, kommer att tilldelas verksamheter som förlorar intäkter till följd av begränsningen av offentliga tillställningar. Det kommer gå till föreningar som organiserar idrottsevenemang, så som större cuper, motionslopp eller matcher på elitnivå.
  • Regeringen har fattat ett beslut som innebär att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan fördela ytterligare 3 miljoner kronor till frivilliga organisationers arbete med anledning av coronakrisen. Frivilliga organisationer får sammanlagt 13 miljoner kronor i ersättning för åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera behov med anledning av Covid-19.
  • Regeringen har föreslagit en ändring om lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Förslaget går ut på att Första – Fjärde AP-fonderna, under vissa förutsättningar, ska få överskrida nuvarande röstandelsbegränsning för innehav i enskilda svenska aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en handelsplats i Sverige.
  • Regeringen har vidare föreslagit ökad finansiering till Vinnova, Rise och Business Sweden för insatser som bidrar till att ”återstarta Sverige”. Detta anses avgörande för Sveriges konkurrenskraft och återstart av ekonomin efter pandemin.

 

Kontakt

Maria-Pia Hope, CEO Vinge, Managing Partner Stockholm

Anna Palmérus, Managing Partner Gothenburg

Rikard Azelius, Managing Partner Malmö